Majböcker 2020

Den sista vårmånaden övergår i en sommarmånad och det är dags att se på majmånadens bokskörd.

Jag har läst väldigt gott och blandat, både ljudböcker, e-böcker och fysiska böcker. Här kommer korta recensioner om böckerna jag har läst i maj.

Henna Johansdotter (2019) Glasvaggan. Det här var vår bokklubbsbok i början av maj. Häftig finlandssvensk scifi-dystopi med filmatiskt grepp. Kanske lite för utdragen lite haltande beskrivningar på sina ställen men överlag ett häftigt lokalt bidrag till en utbred, global genre.

Delia Owens (2019/2020) Där kräftorna sjunger. BÄSTA boken i år. Perfekt solstolsläsning. Jag har recenserat denna i större utsträckning här.

Emma Frans (2017) Larmrapporten. Allmänbildande och viktig bok om hur vi kan avgöra texters och källors tillförlitlighet i en samtid som präglas av fejkade nyheter. Den här borde läsas av alla som rör sig i den samtid som är vår.

Dan Brown (2000) Änglar och Demoner. En oldie men goldie. I korta kapitel och med snabbt tempo som berättar den här spänningsromanen om ett mordmysterium i Vatikanstaten med långtgående, globala konsekvenser. Älskar kombinationen av symboler, religionsvetenskap, historia och konspirationsteorier.

Mariette Lindstein (2017) Sektens barn. Den spännande tredje delen i Dimön-serien. Den här handlar om barn som växer upp i eller i anslutning till sekter och är därför oerhört viktigt perspektiv. Den första delen Lindsteins Dimön-trilogi har jag recenserat här.

Italo Calvino (1979) Om en vinternatt en resande. Så fängslande från sid ett! En bok om böcker som plötsligt tar slut och blir en svindlande jakt i litteraturens fortspår. Postmodernt, märkligt och helt fantastiskt! Recension här.

Sandra Beijer (2016) Allt som blir kvar. Alltså vilket fantastiskt språk den här har! Trots en rätt handlingstunn intrig tyckte jag om den här för dess språkliga dräkt och introspektion.

Otto Gabrielsson (2020) Vildhavre. Rörande, störande och skavande. Flera gånger kände jag att jag inte borde läsa det här, att dessa brev inte är för mina ögon. Ändå skriver Gabrielsson brett och allmänmänskligt om föräldraskap, roller och samhälle. Läsvärt!

Malin Lindroth (2018) Nuckan. En nucka är en äldre, singel kvinna utan barn, på dialekt gambepiigå. Malin Lindroth har i den här boken velat återta begreppet nuckan. Hon berättar sårbart och ärligt om erfarenheter, samhälleliga normer och system som upprätthåller föreställningen om tvåsamheten och (kärn)familjeliv som norm. Oerhört viktig bok.

Milja Sarkola (2020) Mitt kapital. En sparsmakad roman med lång eftersmak. Hur långt kan optimeringstänkandet sträcka sig? den frågan bollar den här romanen med. Huvudkaraktären är inte direkt Joakim von Anka-snål men väldigt, väldigt nära. Fascinerande nya perspektiv att se och uppleva världen på.

Jenny Jägerfeld (2018) Blixtra spraka blända! En young adult roman om författarstjärnskottet Pennys hedonistiska liv, komplicerade relationer och (många) sammanbrott. I min läsning pendlar jag mellan fascination över det vackra, täta språket och irritation över karaktärernas brist på bondförnuft. Hade den varit mer komprimerad hade jag gillat den ännu bättre.

Alain de Botton (1993) On Love. Åh jag älskar Alain de Botton. Det här är en roman som utmanar genren skönlitteratur på ett uppfriskande sätt. En relationsroman som skriver träffsäkert och uppriktigt om relationers utmaningar och verklighet.

Suzanne Collins (2020) Balladen om sångfåglar och ormar. YES vad jag har sett fram emot att läsa den här. En prequel till Hungerspelen-trilogin. Den här romanen rör sig i Panem och i huvudrollen är Corolianus Snow. Jag var lite skeptisk till en en början men blev verkligen inte besviken.

Nina Wähä (2010) Titta inte bakåt! Den här romanen handlar om Sabina som möter en man med ett mystiskt förflutet. Hon hittar ett manuskript i hans lägenhet och börjar nysta i en berättelse om tre män som flyr Sovjetunionen under studentupprorens tid. Den här romanen har ett intressant grepp då den handlar om böcker i böcker och kombinerar det förflutna med nutid på ett häftigt sätt.

Michaela von Kügelgen (2020) Nationen. Maj-månadens andra bokklubbsbok (eftersom vi inte hann träffas i april). Härlig feel-god (och samtidigt feel-bad) roman om finlandssvenskt studieliv. Vi gillade de korta kapitlen och det framåtsträvande tempot men efterlyste en mer nyanserad bild av studielivet. Härlig, lättläst solstolsläsning i sommar!

Ocean Vuong (2019/2020) En stund är vi vackra på jorden. ÅH! Så vacker! Den här boken är en underbar kontamination av Hanya Yanaghiaras Ett litet liv, Adrian Pereras white monkey, Kim Thúys Ru och kanske lite Otto Gabrielssons Vildhavre. Boken är en poetisk brevroman som en son skriver åt sin mamma. Så gripande och vacker.

Mats Strandberg (2017) Hemmet. Den här romanen har kategoriserats som en skräck-thriller, men jag måste säga att det räckte väldigt långt in i boken innan jag ens förstod det. Boken utspelas på ett äldreboende och trots att det finns en skräck-aktig intrig lyfter den också fram viktiga frågor om vem som är sjuk/frisk och om vad ett värdigt liv (också på äldre dar) innebär.

J. K. Rowling (1999/) Harry Potter och Fången från Azkaban. Älskar älskar älskar att jag har många Harry Potter böcker på min att läsa-lista. Den här gillade jag jättemycket. Fången Sirius Black har rymt från Azkaban fängelset och verkar av någon anledning vara ute efter Harry Potter själv. Så underbart att umgås med Harry, Ron, Hermione, Hagrid och alla andra i Hogwartsmiljön!

Har du läst någon av ovanstående?

Fanns det någon bok som du blev taggad på att läsa?

Läst på sistone: vem jag är

Läsåret 2020 har börjat helt okej.

Jag blir aldrig mätt på böcker, jag känner aldrig att jag har läst tillräckligt för mitt eget höga nöjes skull, men visst har jag kommit igång med läsningen också i år.

Bland annat har jag läst om böcker som på olika sätt har handlat om identitetsfrågor och kanske framför allt frågor om vem är jag i förhållande till min omgivning, mina relationer, min tid, mitt samhälle.

Nedan presenterar jag kort tre böcker om de här frågorna: Augustiprisvinnaren 2019 Osebol av Marit Kapla, den så omtalade Samtal med vänner av Sally Rooney och sist men inte minst Hungerspelen av Suzanne Collins.

Fortsätt läsa för recension och tips!

Marit Kapla (2019) Osebol

Osebol är en ort i Sverige som precis som många orter i Finland sakta men säkert tunnas ut i befolkningsväg.

Marit Kapla har intervjuat i princip alla vuxna människor som är kvar på orten och i den här märkliga, härliga hybridgenren får vi läsa om människornas liv i Osebol.

Till sitt omfång, till sin layout och till sitt tema påminner boken väldigt mycket om Ædnan av Linnea Axelsson och den jämförelsen är dessvärre till Osebols nackdel. Jag älskade Ædnan och hade därför svårt att ta till mig en väldigt liknande bok som inte levde upp till samma nivå.

Det oaktat är Osebol en bok som drabbade mig. Jag känner med och för personerna och grips av deras ofta dramatiska livsöden. Det är en bok om en döende stad som ändå är så fylld av hopp och liv.

En vacker, lågmäld men stark bok.

Sally Rooney (2017) Samtal med vänner

Den här boken har jag hört talas om en hel del, inte minst eftersom en podcast på HBL med samma namn har uppkommit efter den här boken. Jag var, precis som ofta när det gäller hypade böcker, skeptisk till en början.

Men min skepticism mjuknade och jag blev rätt och slätt imponerad. Rooney målar upp samtidskvinnans livsvillkor på ett nästan obehagligt precist sätt.

Huvudkaraktären Frances är en rasande intelligent studerande som tillsammans med sin vän Bobbi lär känna ett välkänt författar-skådespelarpar i Dublin. Boken kretsar kring the clash of samhällsklasser, komplicerade relationer, kampen om status och längtan efter integritet och distans.

Det är inte själva handlingen som fångar mig i den här utan det är detaljrikedomen. “Hur visste Rooney att man precis i sådana där situationer biter sig nervöst om läppen?” och “Det där är så välbeskrivet” var tankar som ofta dök upp när jag läste.

Fascinerande, alltså, i den bemärkelsen.

Suzanne Collins (2008) Hungerspelen #1

Jag är pinsamt sen med att läsa den här, men i alla fall.

När de här kom ut för lite mer än tio år sedan valde jag medvetet att inte läsa dem (och inte heller se filmerna).

Jag tyckte intrigen lät så fruktansvärd: att tjugofyra barn låses in på en arena där endast en av dem överlever. Eftersom jag själv led av en sådan weltschmerz vid den här tidpunkten kunde jag inte ta till mig en sådan ångest.

Jag var inte redo för de här böckerna då, men åh vad jag var redo nu.

Till skillnad från vad jag trodde frossar boken inte i brutaliteten. Nej, våldet är avskalat och egentligen en stor bisak i den större (magnifika) berättelsen.

Katniss Everdeen är en stjärna. Visst blir jag lite irriterad över att hon alltid är så sjukt rättvis och självuppoffrande, men å andra sidan är hon en karaktär som är mångbottnad och ständigt stadd i förändring.

Har du inte läst de här böckerna tidigare ska du absolut göra det.

Bokåret 2019

Det är den sista dagen på 2019.

Eftersom jag redan har gjort en summering av årtiondet 2010 tänkte jag inte ägna mer inlägg åt liknande.

Istället vill jag ägna det här inlägget åt min favorit: böckerna.

Förra året beslöt jag att börja fotografera pärmbilder på de böcker jag läser, och slutresultatet blev ett härligt maffigt bokgalleri och samma sak ville jag göra i år.

Inledningsvis kan jag säga att jag är uppriktigt förvånad över den mängd böcker jag har haft möjligheten att läsa i år: jag landade på en siffra på 130 böcker!

Det är långt mer än jag själv hade tänkt eller ens kunnat ana med mitt mål på 100 böcker.

Jag har läst enormt mycket bra grejer det här året. Till min stora glädje har jag läst en hel del ungdomslitteratur vilket hittills har varit en bristvara i mitt läsförråd. Jag har också läst böcker av författare från andra världsdelar är Europa och Nordamerika vilket jag strävade efter under 2019.

Så, bästa läsare, här är mitt färgsprakande bokår 2019, varsågoda!

Min bästa bok i år? Lätt: alla böcker av Carlos Ruiz Zafón. Börja med Vindens skugga och sen är du fast!

Hittar du någon som du blir nyfiken på?

Recension på samtliga böcker hittar du
på min Goodreadsprofil

Läst på sistone: skilda världar

Jag har läst böcker i alla möjliga genrer på sistone. Här är ett urval på tre böcker vilkas gemensam nämnare främst ligger i deras olikheter; de beskriver nämligen vitt skilda värdar.

Och som alltid — inga spoilers!

Michael Ondaatje (2018/2019) Lyktsken

Den här boken har jag sett fram emot att få läsa redan ett tag och jag njöt fullt ut av att äntligen få ta tag i den.

Premissen för boken: London, 1950-talet, två syskon blir överlämnade av sina föräldrar och blir omhändertagna av en mystisk man som barnen kallar för Nattfjärilen. Han umgås med märkliga, excentriska typer och ganska snart märker syskonen att något suspekt pågår bakom kulisserna.

En recensent kallar boken för “ett stillsamt mästerverk” och jag är benägen att hålla med. Boken präglas av ett sug, ett slags segt driv som gör läsningen lika frustrerande som hänförande. Det är stort i sin litenhet, fantastiskt i sin enkelhet.

Jag är särskilt imponerad av Ondaatjes sätt att skriva fram en tonårings syn på och förhållningssätt till världen. Och att det dessutom görs med ett utsökt språk gör ju ingenting värre.

Det känns redan som en klassiker.

Ursnyggt omslag! Nagellacksmatchning med fontfärgen självklart planerat (not)

Ray Bradbury (1953/1958) Fahrenheit 451

På tal om klassiker!

Boken utspelar sig i en framtid där all form av litteratur är totalförbjuden, där den vanliga människan är nästintill oförmögen att tänka självständigt och där brandmän inte finns till för att släcka bränder utan snarare för att tända eld på alla böcker som finns. Titeln, Fahrenheit 451, syftar på temperaturen vid vilken papper brinner. Kursligt, eller hur!?

En riktigt bra dystopi är tidlös och mångbottnad i sin samhällskritik vilket Fahrenheit 451 är. Efter att jag hade läst ut den kände jag ett enormt behov efter att få diskutera och dra paralleller till vår samtid — därför är den en utmärkt bok för en bokcirkel!

Jostein Gaarder (1992/1993) Sofies Värld

Boken Sofies värld har undertiteln “En roman om filosofins historia” vilket avslöjar en stor del av innehållet. Faktumet att den här boken ofta har använts i kurser inom filosofi är alltså föga förvånande.

I princip består boken av en ramberättelse som på ett förhållandevis snyggt inbakat sätt tar upp alla de viktigaste filosoferna och filosofiska riktningarna från “de gamla grekerna” till idag.

Det är klart att det känns lite skolskt och väldigt undervisande, och att det i sin tur påverkar särskilt dialogernas trovärdighet och bokens läsflyt. Visst är den lite tungrodd ibland men sällan har jag lärt mig så mycket som när jag läste den här.

Det är en bok som samtidigt är pedagogisk och spännande med sin ramberättelse. Kanske något att njuta av under sommarens semesterdagar?

Läst på sistone: att bli sedd

Att bli sedd hör väl till en av människans mest grundläggande behov. Mina tre senast lästa böcker har på olika sätt behandlat just det här.

Annika Luther (2013) Lärarrummet

Jag som har haft en så motig relation till Luthers ungdomsromaner tänkte äntligen när jag läste den här vuxenromanen!

Titeln kanske inte väcker omedelbart intresse; vad häftigt kan tänkas hända i en skola, än mer i ett lärarrum!? Men låt er icke luras — det händer absolut grejer! I boken får vi följa med en handfull lärare, både professionellt och privat och ni skulle bara ana vilka intriger och vilket drama som kan utspela sig i lärarrummet.

Som pedagog och lärare intresserade den här mig av naturliga orsaker. Jag gillade särskilt att den handlade mycket om att se sina studerande, se sina kolleger men också se och vara lyhörd för sig själv. Det var gripande.

Därför tror jag också att den här boken har mycket allmänmänskligt som kan tilltala vem som helst. Också dig.

Jennifer Mathieu (2017/2018) Moxie

En high-school miljö med ett förstelnat socialt klimat. En modest ung tjej som inspireras av sin mammas punkperiod i tonåren och börjar göra uppror mot det rådande systemet i skolan med hjälp av en egengjord-tidning (eller fanzine) kallad Moxie. Det är premissen för boken.

Jag måste säga: det här känns fräscht!

Trots att jämställdhet och feminism länge, länge har behandlats i litteraturen känns det här nytänkande och 2019. Stundvis upplevde jag att händelserna i boken var snudd på överdrivna, men å andra sidan kanske just det var nödvändigt för handlingsförloppet.

En perfekt crossover-roman om hur vi kan arbeta för att både individer och större grupper kan känna sig sedda och trygga på ett individuellt, samhälleligt och institutionellt nivå.

Allt det här är boken utan att för den skull vara raljerande och predikande.

Hannele Mikaela Taivassalo (2010) Åh, kom och se här

Jag är ett stort fan av Taivassalo, och den här redan åtta år gamla romanen gör mig absolut inte besviken.

Redan från första början vet vi hur boken kommer att sluta, men vem och vad som leder fram till slutet vet vi inte. Den allvetande berättaren i boken är en så kallad trappdväljare; hon smyglyssnar på invånarna i huset med de tunna väggarna. Särskilt lägenheten där kvinnan bor tillsammans med sin bror och hans dotter ligger i hennes intresse.

Som alltid i Taivassalos romaner är språket underskönt och fritt strömmande. Berättelsen förtäljs nästan på ett sugande, suggestivt sätt vilket gör att jag inte vill (kan!) sluta läsa. Det är en roman om längtan, att färdas, om stora, svåra val och livets förgänglighet.

Det är en mer krävande bok, det medger jag, men jag kan tipsa om recensionen på Svenska Yle som stöd för läsningen.

Riktigt fin läsning!

Läst på sistone: det handlar om identitet

Jag tänkte inte så mycket på det då, men nu när jag ville hitta en gemensam nämnare för mina tre senast lästa böcker märkte jag tydligt att de samtliga handlade om identitet.

Det här med identitet är givetvis väldigt mångfacetterat och kan belysas på olika sätt, så läs vidare för att veta hur ras, religion och kultur framställs och problematiseras i de skönlitterära verk som jag har läst på sistone.

Hur fin och tilltalande pärmbild!?

Jodi Picoult (2016/2018) Små stora saker

Den här är omvälvande.

Det handlar om afroamerikanska Ruth som i tjugo år har jobbat som barnmorska på ett sjukhus. En tragisk händelse tillsammans med ett par nyblivna föräldrar, som öppet visar att de tillhör vit makt-rörelsen, skakar om hela Ruths bild på det amerikanska samhället — och jag som läsare skakas om med henne.

Jag förargas, sörjer, skäms mycket och kan inte låta bli att beröras. Det här är en roman om rasism — både aktiv rasism men också den så förrädiska passiva rasismen — och om hur samhället tragiskt nog inte är så jämlikt som vi så gärna vill tro.

Och mest av allt: det här är en roman att sluka.

Trots att den har rejält med asiaa (viktigt budskap) är den ändå inte predikande; berättelsen flyter på och jag som läsare vill bara fortsätta läsa.

Den här boken lär göras till film med bland annat Julia Roberts och Viola Davis (från How to get away with murder) i huvudrollerna, så se till att läsa den innan det!

Helene Hägglund (2009) Inte längre nunna

Det är redan ett par år sedan den här hamnade på min läslista. Äntligen fick jag tid att läsa den också.

Det här är en berättelse om danska Helene som går med i ett kloster redan som sextonåring. Det är en berättelse om klosterlivet, om tro och tvivel, manipulation och andligt våld. Det heter att boken är en roman, men författaren är öppen med att den är självbiografisk, så jag skulle helst vilja kalla den autofiktion.

Jag vet inte när jag ska lära mig att jag inte gillar självbiografier.

Jag fann den här bokens titel och tema oerhört intressant, men språket var platt och händelseförloppet avbröts väldigt plötsligt. Visst var det intressant men läsupplevelsen gjorde mig smått besviken.

Vill du ändå läsa om livet i ett nordiskt kloster i modern tid är det här säkert av intresse för dig!

Ann-Helen Laestadius (2007) SMS från Soppero

Ännu en ungdomsbok av Ann-Helen Laestadius. Vackert så!

Den här handlar om Agnes som är same men bor i Stockholm. När hon besöker Soppero i Lappland ställs hon inför frågan om hon verkligen kan räknas som same: kan man vara same om man inte bor i Lappland? om man inte ägnar sig åt renskötsel? om man inte pratar samiska?

Och den större, övergripande frågan som författaren tar upp är förstås: hur ska vi förhålla oss till det komplexa ting, som identitet är.

Det här är en viktig bok som jag är glad över att jag läste. Det går undan att läsa den, och jag förundras över hur så stora, existentiella frågor kan belysas på ett så oproblematiskt och naturligt sätt som i Laestadius roman.

Läsvärd, absolut!

Läst på sistone: möten med något nytt

Jag har på sistone haft litterära möten människor som har kommit med nya perspektiv på det som kallas livet.

Jag har bekantat mig med en vietnamesisk båtflykting, nya karaktärer i fantasyvärlden Westeros och den muslimska Amal som gör ett avgörande beslut för sin tro.

Fortsätt läsa för att få lite nya boktips!

Kim Thuy (2009/2011) Ru

Att läsa den här är som att följa med på en resa i människans hjärna; att flyta bland fragmentariska minnesfrekvenser.

Det är en berättelse om en ett barn som tillsammans med sin familj emigrerar med en båt från Vietnam till Kanada. Det är också en berättelse om en kvinna som växer upp med fötterna i två världar. En berättelse om kultur, assimilation, integrering, saknad och hopp.

Det här är en bok som jag ville läsa långsamt och låta innebörden, språket sjunka och smälta i lugn och ro. Det är en vacker, rolig och skärpt berättelse om ett livsöde som inte kan undgå att röra läsaren.

George R. R. Martin (2005) Kråkornas fest

Sakteliga framskrider mitt Game of Thrones-projekt.

Det här är den fjärde boken i serien och jag måste säga att det var den mest tungrodda hittills. Jag tror att det till stor del beror på att den här endast handlade om karaktärer som jag inte finner så väldigt intressanta (såsom Brienne, Jamie samt andra mindre “centrala” personer). Jag saknade förstås min Daenarys, Jon Snow och Tyrion!

Men visst är det en central bok, och visst för den den övergripande berättelsen framåt. Men ändå, meh, inte riktigt min favorit. Nu har jag emellertid bara två böcker kvar!

Randa Abdel-Faitah (2005/2006) Ser mitt huvud tjockt ut i den här?

Den här boken, som har drygt femton år på nacken kändes redan lite ålderdomlig. Och det, kära vänner, är ett enormt bra tecken.

Huvudpersonen i boken Amal beslutar sig för att börja bära slöja i high school, men det visar sig inte vara helt oproblematiskt. Hon möter både yttre motstånd i form av skolans formella klädkod och oförstående lärare, men det som jag främst finner intressant är Amals inre motstånd — hennes inre dialog, kanske till och med kamp.

Att den här boken kändes ålderdomlig innebär förstås att vår värld har blivit mycket mer tolerant och förstående, och det ser jag som en seger. Men dess “ålderdomlighet” är ingen ursäkt för att inte läsa den här. Den är viktigt, väldigt!

Böcker att se fram emot 2019

Var vid gott mod, kära läsare!

Våren är i antågande och med våren kommer en massa härlig läsning.

Jag har gjort jobbet för er och tagit mig tid att undersöka vilka böcker som släpps under våren. I det här inlägget samlar jag de böcker som jag ser fram emot mest!

Varsågoda och låt er inspireras av bokvåren 2019!

Bildkällor: Albert Bonniers Förlag och Natur & Kultur

Laura Binet (2019) Språkets sjunde funktion

Litteraturforskaren Roland Barthes blir överkörd av en bil i Paris och dör av skadorna. Men omständigheterna kring Barthes död får en att undra om det alls var en olycka — tänk om Barthes egentligen bar på en stor hemlighet som fick någon att mörda honom?

Under mina studier i språk- och litteraturvetenskap var Barthes en ofta förekommande figur. Att få läsa om honom i kombination med mysterium och mord är bara för lockande. Det här ser jag fram emot!

Utgiven på Albert Bonniers förlag i februari 2019.

Michael Ondaatje (2019) Lyktsken

Boken handlar om två unga bröder i efterkrigstida London som, efter att föräldrarna överger dem, blir omskötta av en man kallad Nattfjärilen och andra vuxna tillsammans med honom.

Det visar sig emellertid snart att Nattfjärilen inte alls är en lämplig vårdnadshavare, snarare antar pojkarna att han ägnar sig åt kriminell och mystisk verksamhet. Det verkar som att Nattfjärilen och de vuxna vill skydda pojkarna mot något — men vad?

Den här romanen tilltalar mig eftersom den har kombinationen historisk roman (om än fiktionsbaserad) och thriller.

Kommer ut på Natur & Kultur i mars 2019.

Bildkällor: Ordfront Förlag och Albert Bonniers Förlag

Chigozie ObioMA (2019) Minoritetsorkestern

Chinonso råkar av en händelse rädda Ndali från att hoppa ner från ett bro och det blir startskottet för deras kärlek. Ndali kommer emellertid från en familj med högre socioekonomisk status vilket förhindrar Chinonso och Ndali från en gemensam framtid tillsammans.

Vem älskar inte en klassisk Julia och Romeo saga i ny tappning? Det här kan ju inte bli fel!

Kommer ut på Ordfront Förlag i mars 2019.

Tom Malmquist (2019) All den luft som omger oss

Boken handlar om huvudkaraktären Tom som stöter på en tidningsnotis om ett ouppklarat mord i hans hemstad Huddinge. Den mördade mannen, Mikael K, och omständigheterna kring hans mord väcker Toms nyfikenhet och slungar honom tillbaka till hans barndomsår, hemstad och till året 1991.

Jag har höga förväntningar på den här eftersom den samtidigt utlovar ett konkret mysterium men också en personlig inre resa som jag hoppas att har beröringspunkter.

Kommer ut på Albert Bonniers förlag i mars 2019.

Bildkällor: Rabén Sjögren och Forum Förlag

Per Nilsson (2019) Vill inte, vill

Vill inte, vill är en ungdomsroman som handlar om Nora. Nora är snäll, duktig och har goda betyg men hon vill hämnas sin goda vän som har råkat illa ut. Boken behandlar övergrepp, mobbning och svek och om jag får säga vad jag önskar så hoppas jag att den vågar gå dit det bränner.

Den här boken lockar mig främst för att jag uppskattar Nilsson som författare och eftersom boken bygger på verkliga händelser.

Utgiven på Rabén Sjögren i januari 2019.

Fredrik Backman (2019) Folk meD ångest

Sist men absolut inte minst: en av mina favoritförfattare kommer ut med en ny bok!

Den här romanen handlar om en lägenhetsvisning som utvecklas till ett gisslandrama. När polisen senare anländer till platsen är lägenheten tom och därefter får läsaren höra olika versioner av vad som verkligen hände.

Det här kan inte bli fel. You had me at lägenhetsvisning, liksom.

Jag har alltid älskat Backmans sätt att skriva humor med en stor näve allvar, och eftersom den här romanen utlovar lite pusselmysterium är alla mina läskriterier bemötta. Som jag ser fram emot denna!

Kommer ut på Forum förlag i april 2019.

Har ni tips på böcker som kommer ut under våren?
Vad ser ni fram emot att läsa?