Bokrecension: Marko Lehtosalo & Gustav Gedin "Markoolio: Mörkret och den rosa bubblan"

Jag var barn när Markoolio hade sin storhetstid i kring millenieskiftet och tillsammans med mina syskon har jag sjungit och dansat till hans låtar i timmar.

I denna självbiografi skildras mannen bakom den alltjämt glada showbiz-mannen Markoolio. 

Ingen hade väl kunnat ana att bakom fasaden dolde sig ett mörker till följd av en svår uppväxt med fattigdom, våld och alkoholmissbruk.

Boken är skriven på ett lättsamt sätt som känns typiskt för den Markoolio som vi är vana med i offentliga sammanhang. 

Samtidigt tar Marko modigt tag i svåra teman från sin egen uppväxt och gläntar på dörren till det mörker som ständigt har varit närvarande i hans liv.

Jag lyssnade på denna som ljudbok med författaruppläsning och kan rekommendera den som sådan. Det var som att lyssna på en flera timmar lång podcast: medryckande, sympatiskt och lättsamt.

Som fysisk bok vet jag inte om jag hade uppskattat den lika mycket, då åtminstone uppläsningen gjorde att boken upplevdes som talspråksnära och upprepande – något som funkar i tal men inte lika bra i skrift.

Ett fascinerande livsöde och intressant läsning!
Detta är en bok för dig som:
» uppskattar självbiografier
» vill att läsning ska vara både roande och underhållande
» gillar att läsa om personer som går från underdog till framgångssagor

Mitt betyg: 3/5

Bokrecension: Britney Spears "The woman in me"

När min pappa kom hem från en Kanada-resa i slutet av 90-talet hade han med sig en CD-skiva åt mig.

Det var Britneys ”…Baby One More Time”. Den blev snabbt min favorit och jag dansade och mimade till alla låtar med stor hängivenhet.

Kort sagt: jag älskade Britney.

Därför var det ingen tvekan om att jag ville läsa hennes självbiografi, inte minst efter allt med #freeBritney rörelsen och det kontroversiella förmyndarskapet.

Denna biografi är skriven av Britney själv och skildrar hennes liv: från den tuffa uppväxten i Mississippi till att bli ”Queen of Pop” och en av de största offren för paparazzon.

Jag kände inte till så mycket om Britneys livshistoria innan så i den bemärkelsen gav denna bok nya insikter och en förståelse för hennes liv och karriär.

Men som litterärt verk finns en hel del att önska.

I boken finns många upprepningar, uppbyggnaden är stundvis rörig och språket talspråksnära. Boken hade varit förtjänt av ett mer strikt redaktionellt arbete för i nuläget är boken en samling personliga anteckningar och skildringar.

Det är förstås viktigt och värdefullt i sig, men samtidigt synd att Britneys drabbande livsöde får en lite halvdan paketering i denna bok.

Jag är ändå glad att jag läste.

Läs denna om du:
» är ett Britney-fan
» gillar drabbande och imponerande framgångssagor
» föredrar en medryckande berättelse framom en omsorgsfull utformning

Mitt betyg: 2/5

Har du läst? Är den på din läslista?

Majböcker 2020

Den sista vårmånaden övergår i en sommarmånad och det är dags att se på majmånadens bokskörd.

Jag har läst väldigt gott och blandat, både ljudböcker, e-böcker och fysiska böcker. Här kommer korta recensioner om böckerna jag har läst i maj.

Henna Johansdotter (2019) Glasvaggan. Det här var vår bokklubbsbok i början av maj. Häftig finlandssvensk scifi-dystopi med filmatiskt grepp. Kanske lite för utdragen lite haltande beskrivningar på sina ställen men överlag ett häftigt lokalt bidrag till en utbred, global genre.

Delia Owens (2019/2020) Där kräftorna sjunger. BÄSTA boken i år. Perfekt solstolsläsning. Jag har recenserat denna i större utsträckning här.

Emma Frans (2017) Larmrapporten. Allmänbildande och viktig bok om hur vi kan avgöra texters och källors tillförlitlighet i en samtid som präglas av fejkade nyheter. Den här borde läsas av alla som rör sig i den samtid som är vår.

Dan Brown (2000) Änglar och Demoner. En oldie men goldie. I korta kapitel och med snabbt tempo som berättar den här spänningsromanen om ett mordmysterium i Vatikanstaten med långtgående, globala konsekvenser. Älskar kombinationen av symboler, religionsvetenskap, historia och konspirationsteorier.

Mariette Lindstein (2017) Sektens barn. Den spännande tredje delen i Dimön-serien. Den här handlar om barn som växer upp i eller i anslutning till sekter och är därför oerhört viktigt perspektiv. Den första delen Lindsteins Dimön-trilogi har jag recenserat här.

Italo Calvino (1979) Om en vinternatt en resande. Så fängslande från sid ett! En bok om böcker som plötsligt tar slut och blir en svindlande jakt i litteraturens fortspår. Postmodernt, märkligt och helt fantastiskt! Recension här.

Sandra Beijer (2016) Allt som blir kvar. Alltså vilket fantastiskt språk den här har! Trots en rätt handlingstunn intrig tyckte jag om den här för dess språkliga dräkt och introspektion.

Otto Gabrielsson (2020) Vildhavre. Rörande, störande och skavande. Flera gånger kände jag att jag inte borde läsa det här, att dessa brev inte är för mina ögon. Ändå skriver Gabrielsson brett och allmänmänskligt om föräldraskap, roller och samhälle. Läsvärt!

Malin Lindroth (2018) Nuckan. En nucka är en äldre, singel kvinna utan barn, på dialekt gambepiigå. Malin Lindroth har i den här boken velat återta begreppet nuckan. Hon berättar sårbart och ärligt om erfarenheter, samhälleliga normer och system som upprätthåller föreställningen om tvåsamheten och (kärn)familjeliv som norm. Oerhört viktig bok.

Milja Sarkola (2020) Mitt kapital. En sparsmakad roman med lång eftersmak. Hur långt kan optimeringstänkandet sträcka sig? den frågan bollar den här romanen med. Huvudkaraktären är inte direkt Joakim von Anka-snål men väldigt, väldigt nära. Fascinerande nya perspektiv att se och uppleva världen på.

Jenny Jägerfeld (2018) Blixtra spraka blända! En young adult roman om författarstjärnskottet Pennys hedonistiska liv, komplicerade relationer och (många) sammanbrott. I min läsning pendlar jag mellan fascination över det vackra, täta språket och irritation över karaktärernas brist på bondförnuft. Hade den varit mer komprimerad hade jag gillat den ännu bättre.

Alain de Botton (1993) On Love. Åh jag älskar Alain de Botton. Det här är en roman som utmanar genren skönlitteratur på ett uppfriskande sätt. En relationsroman som skriver träffsäkert och uppriktigt om relationers utmaningar och verklighet.

Suzanne Collins (2020) Balladen om sångfåglar och ormar. YES vad jag har sett fram emot att läsa den här. En prequel till Hungerspelen-trilogin. Den här romanen rör sig i Panem och i huvudrollen är Corolianus Snow. Jag var lite skeptisk till en en början men blev verkligen inte besviken.

Nina Wähä (2010) Titta inte bakåt! Den här romanen handlar om Sabina som möter en man med ett mystiskt förflutet. Hon hittar ett manuskript i hans lägenhet och börjar nysta i en berättelse om tre män som flyr Sovjetunionen under studentupprorens tid. Den här romanen har ett intressant grepp då den handlar om böcker i böcker och kombinerar det förflutna med nutid på ett häftigt sätt.

Michaela von Kügelgen (2020) Nationen. Maj-månadens andra bokklubbsbok (eftersom vi inte hann träffas i april). Härlig feel-god (och samtidigt feel-bad) roman om finlandssvenskt studieliv. Vi gillade de korta kapitlen och det framåtsträvande tempot men efterlyste en mer nyanserad bild av studielivet. Härlig, lättläst solstolsläsning i sommar!

Ocean Vuong (2019/2020) En stund är vi vackra på jorden. ÅH! Så vacker! Den här boken är en underbar kontamination av Hanya Yanaghiaras Ett litet liv, Adrian Pereras white monkey, Kim Thúys Ru och kanske lite Otto Gabrielssons Vildhavre. Boken är en poetisk brevroman som en son skriver åt sin mamma. Så gripande och vacker.

Mats Strandberg (2017) Hemmet. Den här romanen har kategoriserats som en skräck-thriller, men jag måste säga att det räckte väldigt långt in i boken innan jag ens förstod det. Boken utspelas på ett äldreboende och trots att det finns en skräck-aktig intrig lyfter den också fram viktiga frågor om vem som är sjuk/frisk och om vad ett värdigt liv (också på äldre dar) innebär.

J. K. Rowling (1999/) Harry Potter och Fången från Azkaban. Älskar älskar älskar att jag har många Harry Potter böcker på min att läsa-lista. Den här gillade jag jättemycket. Fången Sirius Black har rymt från Azkaban fängelset och verkar av någon anledning vara ute efter Harry Potter själv. Så underbart att umgås med Harry, Ron, Hermione, Hagrid och alla andra i Hogwartsmiljön!

Har du läst någon av ovanstående?

Fanns det någon bok som du blev taggad på att läsa?

Läst på sistone: det jag inte visste att jag ville veta

Säga vad man vill om dessa undantagstider men de gynnar mitt läsflöde enormt!

Att mitt favoritställe (biblioteket) är stängt är synd men lyckligtvis finns det läsplattor och ljudböcker.

Jag brukar ofta lyfta fram romaner i dessa läst på sistone-inlägg.

Den här gången tänkte jag däremot lyfta fram böcker som rör sig mer mot fakta och biografi hållet.

Personligen läser jag inte så mycket i den här kategorin, men jag vet att många av er som kikar in här gärna (och kanske till och med helst) läser fakta framom fiktion.

Här presenterar jag tre böcker ”faktaböcker” mer ingående.

Jag har läst den kritikerrosade och omtalade Ålevangeliet av Patrik Svensson, den imponerande grafiska släktkrönikan Heimat av Nora Krug samt Mikko Paasis berättelse om den otroliga grottdykningen som räddade ett fotbollslag i Thailand 2018.

Stay tuned för recension.

Patrik Svensson (2019) Ålevangeliet

I kategorin: Det jag inte visste att jag ville veta, placerar sig den här väldigt högt upp.

Precis som titeln avslöjar är det här är en bok om ålen.

Egentligen är den ändå en bok om livet. Fakta och minnesfragment varvas med varandra i den här eleganta boken om den mystiska ålen, men boken kommer i slutändan att handla om så mycket mer.

Jag som starkt ogillar allt som är vått i allmänhet och allt som är vått och slemmigt i synnerhet trodde inte att jag skulle bli förtjust i varken boken eller ålen. Nu är jag förtjust i båda (om än med lite förbehåll till den senare).

Det är Svenssons imponerande sätt att skriva och dra paralleller från ålen till livet, tron, människor och livets stora frågor som gör den här till en sann bladvändare och en värdig mottagare av Augustipriset.

Den här boken är också ett fantastiskt exempel på hur forskning kan populariseras för att få större spridning.

Läsvärd i så många kategorier!

Nora Krug (2018/2019) Heimat

Den här imponerande.

Jakten efter ens rötter och känslan av hem och samhörighet (det som på tyska kallas heimat och uttalas ”hhajmat”) leder jaget i boken på en resa genom tid och rum.

Jag har länge vetat att många tyskar upplever en kollektiv känsla av skuld på grund av landets illgärningar under andra världskriget. Att den här skuldskänslan ännu sträcker sig till vår generation visste jag däremot inte.

Också författarjaget i Heimat påtalar detta när hon börjar utforska sin släkt och dess historia närmare.

Boken handlar om rotadhet, skuld, arv och försoning. Boken är scrapbook-aktig till sin form och präglas av fantastiska illustrationer, urklipp och autentiska texter från årtionden tillbaka.

Och vilket fantastiskt begrepp heimat är.

Slutresultatet blir en bok som måste upplevas, kännas. Det är ett helgjutet verk som inte kan annat än lämna mig märkbart berörd.

Johanna Elomaa (2020) Grottdykaren: Mikko Paasi och den dramatiska räddningsoperationen

Jag var en av dem som med hjärtat i halsgropen följde med händelserna i grottan i Thailand under den stekheta sommaren 2018. Var du?

I den här boken berättar Paasi om den otroliga räddningsoperationen som räddade tretton unga människors liv.

Men inte bara det: en ödesdiger händelse i Paasis ungdom gör att boken också har en genomgående underton av skuld vilket gör att all eventuell “den felfria hjälten to the rescue”-tematik är som bortblåst.

Djupt mänsklig och inspirerande. Lite väl upprepande på sina ställen men det oaktat ett rörande livsöde och en verklig händelse att uppmärksamma.

Och hur bra skulle den här boken inte göra sig som film? Läs, så vet du vad jag menar!

Blev du inspirerad att läsa någon av böckerna?
Har du kanske gjort det redan?
Vad tyckte du?

Läst på sistone: annat än skönlitteratur

Ett litet hej från bokmalen.

Här läses det i rimlig takt och på sistone har jag fokuserat på att läsa annat än skönlitteratur; mest för att variation är uppfriskande (vaihtelu virkistää som jag skulle säga på finska). Men inte bara därför, utan också för att jag har fått lägga händerna på tre olika nyutkomna litterära verk i olika genrer.

Jag har alltså läst en novellsamling av Peter Sandström, en diktsamling av Heidi von Wright och en självbiografi av Hyenseo Lee, samtliga utgivna på svenska 2018. Mer om de här böckerna nedan.

PETER SANDSTRÖM (2018) MAMMA NOVEMBER

Det här är en novellsamling som dröjer kvar länge, länge efter läsningen. Samlingen har underrubiken “Åtta betraktelser” som väl beskriver vad det är frågan om. Det är noveller om livet i stort. Om tid, längtan, barn och barndom, om saknad, förlust och döden. Det är alltså en samling i vilka alla känslor och livsskeden inrymmer.

Jag måste säga: det här är min favorit av Sandström hittills, särskilt novellen Ur var rörande läsning. Vilket vasst öga Sandström har för omgivningen! Jag skulle nästan vilja ge novellsamlingen underrubriken “Åtta iakttagelser” — för jag ser det som Sandströms verkliga styrka: att iaktta och beskriva omvärlden samt huvudkaraktärens känslor och betingelser.

Bilden är suddig för att mina armar var så trötta efter ett bodypump pass och jag förmådde inte hålla boken (eller kameran) stilla. Jag skämtar inte. Och det är inte för att jag tränade så hårt utan för att jag saknar något som heter biceps.

HEIDI VON WRIGHT (2018) MELLANBLAD

Nästan var och varannan dikt i den här samlingen skrev jag ner i mitt häfte med ord värda att bevinga. För det är i sanning en talande diktsamling. Precis som pärmen avslöjar är naturen ett närvarande element och ett genomgående tema genom samlingen, men så är också människans förhållande till livet, tiden och varandra. von Wright har förmågan att övertyga med förrädiskt enkla, men samtidigt oerhört välformulerade fraser

när det inte längre finns något att säga
börja om

- Heidi von Wright (2018)

HYEONSEO LEE (2015/2018) FLICKAN MED SJU NAMN:
Min flykt från nordkorea

Jag har länge tänkt läsa på om Nordkorea. Ett land som fascinerar och skrämmer i lika hög grad. Den här boken råkade finnas i stadsbiblioteket och den följde med hem.

Jag medger att jag aldrig har förstått mig på människor som helst läser biografier eller böcker om verkliga händelser. Inte för att människors livsöden eller historia inte intresserar mig. Men för att jag tycker att ett redogörande av händelseförlopp ofta är på bekostnad av den stilistiska utformingen. Språket, alltså.

Så också med den här självbiografin.

Men jag måste ständigt påminna mig om att det här inte är fiktion utan det här är verkliga människor, riktiga händelser. Och i ljuset av det är det en berättelser värd och viktig att bli hörd och uppmärksammad. Vi kan inte blunda för vad som pågår.

Men som litteratur hade jag önskat lite mer, det finns potential till så mycket mer. Men vill du läsa om Nordkorea och människors livsvillkor i landet — utan att det är alldeles för brutalt porträtterat för den känsliga läsaren — kan du läsa den här.