Planera månaden med mig

Bild 1: Min modell för hur jag planerar månaden enligt område samt en början på fokusområde för månaden

April och våren är officiellt här!

Jag är alltid lika taggad på en ny månad för då får jag sitta ner och göra månadens bullet journal och planering.

Jag är ett stort fan av bullet journal-metoden som jag har hållit på med i snart sju år. En traditionell kalender fungerar inte för mig för jag är sällan bunden till klockslag (vilken är den klassiska layouten i en veckokalender) utan mitt liv är snarare projektbaserat där jag har vissa saker som måste göras men inte specifikt någon viss tid på dygnet.

Men man behöver inte vara hard core bullet journalare för att planera veckan på det sätt som jag tänkte visa er. Det viktigaste är alltid att hitta ett sätt som fungerar för en – för det är ju hela poängen med planering!

Jag tänkte här visa hur jag brukar göra för att planera min månad så häng med i en steg-för-steg guide!

Bild 2: Ifylld månadsplanering och fokusområden

1. Planera månaden enligt kategori

Det allra första jag gör när en ny månad står för dörren är att dela upp mitt liv i olika kategorier.

På bild 1 ser ni några förslag på centrala kategorier i mitt liv just nu – men dessa varierar enligt livsskede och enligt vad som är aktuellt. I mars hade jag en kategori som helt kallt hette “Stipendium” för det var aktuellt då. När jag har andra projekt på gång (jultablå, album) blir de separata kategorier.

Sen går jag igenom varje kategori var för sig och skriver ner viktiga datum i respektive kategori samt vad som borde göras. På det här sättet får jag en grov överblick över vad som är aktuellt i respektive område i livet. Många saker kommer jag ihåg på rak arm direkt, men denna översikt fylls på vartefter fler saker dyker upp.

2. Välj några fokusområden för månaden

Min viktigaste princip för att planera mitt liv är att jag inte kan göra ALLT under en och samma dag (eller vecka, eller ens månad) så därför måste jag välja något område och hänge mig helt och fullt åt det.

I april har jag valt att fokusera på läsning (som jag inte hann så mycket med i mars), att fixa upp här hemma (som jag bara har skjutit på hela året) samt att ha härlig familjetid (vår dotter fyller 3 år så det är extra festligt denna månad).

Dessa fokusområden tar jag även med i min veckoplanering och till och med i dagsplaneringen. Men mer om det sen.

Bild 3: Modell för veckovyn

3. Gör en veckovy

Veckovyn hör inte egetligen till bullet journal metoden, men jag älskar att ha en veckoplanering!

Layoutmässigt går det att vara hur kreativ som helst, men jag har några layouter som jag oftast kör på varav detta är en.

Jag brukar ha en rätt enkel och stilren layout för att få fram det viktigaste. På bild tre har jag gjort upp en modell för veckan och jag skapar ett likadant uppslag för varje vecka i månaden.

Sen skriver jag in varje veckodag och “kalla fakta” såsom möten, födelsedagar och “appointments” (som jag ofta hämtar från min och Samuels gemensamma online-kalender).

Utöver det har jag även ett fokusområde för varje vecka: dessa fokusområden hämtar jag från min månadsplanering (och månadsplaneringens fokusområden är ofta hämtade från min årsplanering. Ni hör ju: det slutar aldrig…)

Vid sidan om allt skriver jag även in veckans To Do.

Jag hämtar punkter från min månadsplanering (bild 2) och försöker klumpa ihop punkterna så att sådant som kräver att jag sitter vid datorn eller gör ärenden på stan sker under samma dag.

Därför försöker jag vara sträng med att vara fokuserad med det jag gör och veta att jag nog hinner göra allt det andra också, men bara inte just nu.

Om jag under dagen kommer på att jag denna vecka måste få gjort en punkt försöker jag också direkt skriva in under vilken dag det är vettigast att få in den punkten. På detta sätt slipper jag ligga sömnlös och fundera om det blir gjort, för jag vet att det blir gjort på en specifik dag.

Bild 4: Ifylld veckovy. Ni ser att tisdagen är ganska mycket sitta vid datorn/boka tider/skattedeklaration. Om jag blir klar snabbare än jag tänkt flyttar jag gärna över andra liknanden punkter (t.ex. onsdagens fakturering) till samma arbetspass – så får jag gjort så mycket som möjligt av liknande sysslor på samma gång. Hellre det än såsa på med ett och annat.

4. GÖr en dagsplanering

När månaden är planerad och veckan likaså är det dags för den dagliga planeringen. Jag påbörjar ofta dagsplaneringen kvällen innan och skriver in morgondagens datum och veckodag samt några punkter som jag vet att måste göras.

Just nu är min rytm att Måns sover rätt långa pass två gånger om dagen så då hinner jag ofta få undan en hel del. När han är vaken brukar jag ta med honom för att t.ex. tvätta kläder, sortera lådor eller annat som inte kräver att jag sitter vid en skärm. Och, för att nu ha det sagt, så leker och läser och sjunger jag ju med honom när han är vaken också – så ni inte tror att jag inte umgås med mitt barn bara för att jag inte skriver in det i min planering ;)

5. Börja beta av dina punkter

När jag har kommit så här långt är det *bara* att beta av mina punkter på dagens to do lista. Och när jag upprepar detta samma mönster varje dag så betar jag även på sikt av min veckoplanering och min månadsplanering.

Lätt som en plätt ju ;)

---

Disclaimer: Så händer ju livet ibland också! Jag får ofeelis och orkar inte göra annat än slappa på soffan med en bok, barn blir snoriga och är hemma istället för på dagis, eller jag struntar i planeringen och gör något annat roligt istället och då brukar all planering gå i stöpet men hej sånt är livet!

Vila i det ofärdiga

Jag såg en gång en intervju med en hundskolare (heter det så? En person som tränar hundar?)

Jag minns helt ärligt inte ens om personen var en man eller kvinna eller vad denne hade att säga till om hundskolning.

Men jag minns en sak som personen sade, för det har verkligen lämnat och gro i mitt bakhuvud.

Saken gällde hur mycket man ska träna eller motionera med hundarna och personen sade något i stil med:

Man ska inte se till hur mycket det blir per dag, utan kanske mera på en vecka.

Ingen metafysik här inte, men ändå vettiga ord.

Och den här tanken har jag burit med mig.

Jag har tänkt på det i förhållande till vår katt – och tänkt på att den förvisso varje dag behöver lek och smek, men att det kanske är mer rimligt att se på hur den får allt detta på veckobasis.

Och på sistone har jag tänkt alldeles särskilt på hur denna princip kan tillämpas i mitt eget liv.

För jag vill gärna göra allt: träna, vila, läsa, umgås med familjen, umgås på tumis med Samuel, spela padel, gymma, betala räkningar, planera projekt, blogga, jobba med mitt företag, ha egentid, ha tjejkvällar, göra musik, planera framtiden, storstäda och förbättra mitt liv i stort.

Men jag kan rimligtvis inte göra allt detta under en och samma dag.

Ofta har jag en lång to do-lista med väldigt många spretiga punkter. Allt från att hänga upp tvätt till att betala räkningar till att skriva låttexter kan ingå under samma dag.

Det betyder i praktiken att jag, under de nästan fridlysta 90 minuter när Molly sover sin dagstupplur, springer på som en halshuggen höna och gör än det ena än det andra. Splittrat, spretigt och lite onödigt stressande.

Så nu gör jag ett försök: jag ska försöka klumpa ihop mina punkter lite mer vettigt så att jag kan koncentrera mig på samma typ av saker under en koncentrerad tidsperiod.

För helt ärligt: vem kommer på vettiga låttexter när man sitter och knackar in referensnummer och IBAN-siffror i nätbanken? Det finns få saker som är lika inspirationsdränerande som dubbelverifering med mobilbanksapplikationer.

Detta kommer att betyda mer medveten planering och mer långsiktig planering. Hittills har jag haft en räcka punkter att göra och försöker i princip beta av så många som möjligt så snabbt som möjligt.

Det kräver också lite mer malttia (som man säger på finska) av mig. Att veta att jag har en sak att göra men som jag INTE ska ta itu med förrän några dagar senare.

(Agh det börjar klia lite under huden när jag tänker på det, men jag måste öva mig i tålamod och i att vila i det ofärdiga.)

Det är lite nytt för mig, men jag antar utmaningen.

To be continued, med andra ord.

Så redo

Jag känner samma för sommaren som jag gör för kiosklösglass – det är alltid lika trevligt att återse fenomenet efter en lång vinter men i slutändan är det alldeles för dyrt och väldigt mycket överskattat.

Sommaren är inte alls min säsong och det är kanske en av de mest opopulära åsikterna en människa i Norden kan besitta.

Visst, visst är det härligt med sommar och sol men nej nu är jag verkligen så redo att stanna inomhus, dra på mig de stickade tröjorna, med gott samvete se på lite kriminalserier och äta annat än grillad mat till frukost, lunch och middag.

Jag är så redo för höst!

Min höst ser ju annorlunda ut i och med att jag är hemma med barn. Och i dessa coronatider är mina höstplaner inte så imponerande.

Men det här har jag ändå planerat i höst:

– Delta i (åtminstone) tre disputationer! Två av mina goda kollegor disputerar och det gör även min storebror. Utöver det blir det säkert en hel del distansdisputationer. Festligt värre!

– Träffa och lära känna många nya bebisar. Så många av mina vänner har fått små knåddar som jag längtar efter att lära känna mera i höst (och också efter hösten förstås). Så har jag ju en alldeles egen knådd här hemma som jag förstås följer och lär känna med med brinnande intresse.

– Delta i dop, dessa knåddar ska också döpas och jag har jag förmånen att få delta i några dop.

– Förhoppningsvis ta mig över Östersjön till Umeå för att hälsa på både syskon och vänner. Det vore så kul att kunna göra det, men vi får se om läget tillåter.

– Sjunga lite här och där. Jag har en del vigslar, bröllop och kyrkevenemang inbokade men det är alltid med ett enormt aber som dessa planeras.

– Bookstagramma och ha lite diverse spännande grejer på mitt bokkonto. Jag är ännu mer flitig på mitt bookstagramkonto än jag är här på bloggen. De uppfyller helt olika funktioner i mitt liv så om du vill ha mer bokrelaterat – kika in här.

– Lite barnkalas, i flyttningsfester, kanske karonkkor, KAJ musikal och övrigt skoj!

– Vaccinera mig! Jag har redan fått min första coronavaccindos men i höst får jag ta min andra!

– Träna mera. Om min kropp tillåter ska jag sakteliga börja träna mera. Det ser jag verkligen fram emot.

Men visst var det en fin sommar, ja det var det, men tack nu räcker det!

Och läsa! Ska jag förstås

Den finns för mig, inte tvärtom

Jag har ju talat både vitt och brett om hur mycket mitt liv hålls ihop av min svarta bok, min bullet journal.

Ibland undrar människor om jag inte blir stressad över att ha ett tiotal punkter som ofta, men rimligtvis ändå inte alltid, blir överkryssade förr eller senare under dagens lopp.

Mer konkret undrar de alltså om jag känner det som ett krav, ett måste, att kryssa över rutan oavsett kostnaden.

Och svaret är helt frankt: aldrig.

Det händer nästan dagligen att jag märker att jag får skjuta över någon punkt från idag tills imorgon men det upptar inte mer tid eller vånda hos mig än tiden det tar att rita en pil (som i “skjut fram”) i rutan jag vanligtvis ritar ett x.

Jag skriver dagligen ned sådant som ska bli gjort i något skede, men i samma planering ingår också prioritering — alltså väljer jag ofta bort något som står på min to do-lista.

Min princip lyder kort och gott: jag behövs inte för att min bullet journal ska hålla ihop, men min bullet journal behövs för att jag ska hålla ihop; alltså finns den till för mig — inte tvärtom.

Min bullet journal från år 2018.

Ett år med bullet journal

I ett år har ju nu ägnat mig åt bullet journal-metoden.

Jag har tidigare skrivit om bullet journal, eller bujo, här på bloggen. Bland annat i ett introduktionsinlägg där jag gjorde en recension efter en månad (läs här) eller ett inlägg då jag återupptäckte nyttan med bujo i våras (läs här).

Min första bujo anteckning gjorde jag i oktober 2017, alltså ett år sedan. Därför tänkte jag nu dela med mig av en ettårsrecension. Det här inlägget är perfekt för dig, om du är nyfiken på bujo och kanske överväger att börja!

FÖRDELARNA MED BULLET JOURNAL

Den största fördelen med bullet journal är att allt är samlat på ett ställe. Jag har minskat användningen av post it-lappar rejält sedan jag började använda bullet journal. En gärning för miljön!

Jag har mer koll på mina dagar. Just nu planerar jag så, att jag å ena sidan har en spalt med saker som jag bör göra under dagen. Därutöver har jag också en spalt på hur jag kan strukturera upp min dag så att jag hinner med allt.

Bullet journal är också ett ställe för att få utlopp för kreativitet. Jag är inte så jättebra på att rita och teckna, men i min bullet journal får jag på ett hämningslöst sätt ge utlopp för det finmotoriska plottrandet (rita, skriva, doodla) som jag annars inte får utlopp för. Och ingen kommenterar eller kritiserar.

Jag kan modifiera min bujo efter hand. Det här är en av mina favoritfunktioner med en bujo! En vanlig kalender styr med sina klockslag och sin strikta, regelbundna layout . Med en bujo får jag bygga upp veckoöversikten precis hur jag vill. Det här fungerar speciellt väl för mig eftersom jag sällan är bunden av tiden, utan snarare har deadlines att jobba mot.

NACKDELAR MED BULLET JOURNAL

Att använda en bujo kräver mer tid än om du har en färdig kalender. Det förutsätter att du själv skriver in månad för månad, vecka för vecka, dag för dag. Om du inte har den här tiden, eller tycker det är onödigt att uppfinna hjulet själv, är bujo kanske inget för dig.

Ibland fungerar inte en viss mall som du har skapat. Jag har någon gång använt ett veckouppslag som bara framkallade gråa hår och frustration. Veckouppslaget fungerade inte för att den a) inte inrymde alla punkter jag ville skriva per dag och den b) gjorde att jag skrev in rätt saker på fel dag. Den var så oöverskådlig och råddig [stökig] och veckodagarna hoppade hipp som happ. Nej, det var ett dåligt veckouppslag.

Det blir inte alltid så snyggt. När jag ser hur fina grejer människor åstadkommer i sina bujon blir jag ibland lite modfälld. Också fastän jag ibland försöker kopiera exakt vad någon på pinterest har gjort blir min version inte alla gånger lika snygg. Och det får jag leva med.

Ett av mina tidigaste veckouppslag. Inte det finaste men jag har lärt mig vad som funkar och vad som inte gör det för mig!

LÄRDOMAR EFTER ETT ÅR MED BULLET JOURNAL

Learning by doing. Ingen är expert från start och jag hade faktiskt ingen aning om hur jag skulle börja min bujo-karriär. Det finns emellertid massvis med idéer och praktiska tips på internet, och kul är det att se att jag hela tiden förfinar och anpassar bujo-tekniken så att den passar för mig.

Alltid går det inte som på Strömsö och ibland blir något som jag visionerat fram inte alls så bra i slutändan. Men det är okej!

Det är viktigare att det är funktionellt, inte fantastiskt fint.

Blev du nyfiken på att börja använda bullet journal? Eller använder du dig kanske redan av en? Dela med dig av frågor, tips och kommentarer!

Återupptäckten

Jag har återupptäckt bullet journal.

I höstas kärade jag ner mig i den personliga almanackan/dagboken/planeraren och allt-i-allon. Har du glömt var det var nu igen? Läs mitt inlägg om bujo här

Inte så att jag någonsin har slutat att vara förtjust i metoden, men när jag började jobba hade jag parallellt en jobbkalender och en bujo. Det är ju inte optimalt för alla vet vi att arbete och "vanligt liv" verkligen inte lever två skilda världar, utan att de påverkar varandra i allra högsta grad.

I varje fall så tog arbetskalendern över min bujo till stor del, fastän jag fortfarande har uppdaterat bujon varje månad. Men jag märkte med tiden att en jobbkalender kräver så många fler externa anteckningsböcker, post-it lappar och anteckningsblock och det leder till att min information är spridd överallt. Frustration!

Bild från då jag började med bujo under hösten 2017.

Så nu är jag i en övergångsfas och ämnar totalt överge den traditionella arbetskalendern i förmån för bullet journal. Varför det då? Jo:

Bullet journal ger rum för tankar. I min bujo kan jag samla allt från personliga reflektioner och dagboksinlägg till arbetsrelaterade tankar som dyker upp och som jag hastigt vill skriva ner.

Bullet journal är en enda post-it lapp. Trots att jag är en flitig post-it användare är det mycket smidigare att ha allt på ett ställe. Det är störande när jag befinner mig på våning fyra och snabbt måste få veta vad som står på min lapp i mitt rum. I bujon samlas allt på ett ställe!

I min bullet journal kan jag samla på annat viktigt. Till exempel datum för stipendieansökningar, konferenser eller deadlines. Att ha allt på en enda sida ger en skön och tydlig överblick som hjälper mig att veta hur jag ska disponera min tid.

I min bullet journal ryms också kom ihåg-antecknigar. Sådana där som inte är bundna till ett visst klockslag, utan som snarare är mer allmänna ”kom ihåg” för en vecka eller en dag.

BIld från det jag skissade ner imorse. Nu kör vi bujo all in!

Min bullet journal samlar minnen. Till skillnad från digitala samlingsplatser som One Note och Google Drive är det här verkligen en härlig minnessamlare. Dessutom är den personlig och väldigt anpassbar. 

 I min bullet journal får jag vara kreativ. Produktivitet och planering i all ära, men som jag skrev i mitt förra inlägg känner jag att starkt behov av att i den här effektiva tidsandan bereda rum för det sköna. Och det gör jag i min bujo. Dessutom är det väldigt rogivande att skapa upplägg och layouter.

Vilka erfarenheter har du av bujo? Eller av vanlig almanacka? Hur fungerar de här olika planeringssätten för dig? 

En månad med bullet journal

Nu har jag hållit på med bullet journal-tekniken i lite på en månad, och jag tänkte dela med mig av min 30-dagiga erfarenhet av planeringstekniken.

Bullet Journal (bujo) är som en alternativ, eller snarare kompletterande, kalendermetod. I stora drag går det ut på att samla (nästan) allt i ett. Jag som har listor på allt, skriver ner precis vad jag måste ha gjort varje månad, vecka och dag, överkonsumerar post-it lappar, planerar blogginlägg och skriver dagbok kan med den här metoden spara allt i en och samma bok. I min bullet journal.

Bullet journal är helt unika och personliga; i princip finns det lika många bullet journaler som användare. Man börjar helt från ett tomt häfte och börjar designa sin egen journal. Bullet journalen har en årsöversikt, månadsöversikt och daglig översikt. För att hänvisa till olika aktiviteter: att göra, möte, jobb, kom ihåg osv. används olika symboler, det är det här som kallas bullet. I praktiken är det små symboler. Nyckeln till de symboler jag använder visas nedan (trots att den inte riktigt är uppdaterad med nuläget).

Jag har en årsöversikt, alltså från oktober 2017 till oktober 2018. Får jag veta att jag ska på ett bröllop i augusti 2018 (vilket jag ska, yay!) prickar jag in det där. Efter det gör jag en månadsöversikt där jag fyller i vad jag ska ha gjort varje månad. Jag skriver ner förväntningar och mål.

Därefter gör jag en veckoöversikt för varje vecka. Det här motsvarar i princip en vanlig kalender. Här fyller jag i vad jag ska ha gjort under veckan och vilka mål jag har för veckan. Jag brukar också skriva ned uppmuntrande citat åt mig själv, eller fylla sidorna med lite finfult klotter och annat.

Jag är än så länge i testskedet vad gäller layout, och prövar mig fram i jakt på en layout som fungerar bäst för mig. Just nu har min veckoplanering ett väldigt kalenderaktigt utseende då det ser ut så här:

Det bästa med bullet journal-tekniken är den dagliga planeringen. Det kan verka lite överväldigande att planera in "allt" som ska göras under en hel dag, men jag har märkt att jag är så mycket mer smart i min tidsanvändning när jag strukturerar upp min dag noggrannare. När jag har en massa lösryckta tankar som stundvis ploppar upp men sedan dyker ner i glömskan igen känner jag mig stressad. Den dagliga planeringen har gjort mig så mycket mer rofylld. Jag brukar också försöka dokumentera hur jag har känt mig under dagen eller veckan.

Tidigare har jag skrivit ner min to-do lista i min vanliga kalender, men jag märkte fort att jag blev så styrd av klockslagen i kalendern. Om jag hade prickat i att jag skulle tvätta kläder och baka muffins - vilket tar 30 minuter, högst - men rent utrymmesmässigt i kalendern såg det ut att uppta hela förmiddagen. En vanlig kalender fråntog mig möjligheten att skriva ned små aktiviteter och spjälka upp en stor aktivitet ("Skriv gradu") till många små.

En annan super egenskap med bujo-metoden är att jag också kan samla allt möjligt i min bujo. Till exempel en minneslista på när jag senast har svängt madrasser, bytt tandborste, bytt kontaktlinser med mera. Jag har också en önskelista där jag skriver ned saker jag skulle vilja ha, och en annan där jag skriver ned gåvotips åt andra. Jag har en bloggsektion, lista över produkter som är bra, komplimangsamling med mera. Jag använder telefonen också till listor, men så ofta har jag raderat mina listor i misstag. 

Jag är som sagt ännu i testskedet, men jag har blivit positivt överraskad av att använda bujo. Min första tanke när jag hörde att man själv ska skapa sin kalender tänkte jag suck - vem orkar det? Men nu när jag väl är igång ser jag verkligen fördelen med att skapa sin alldeles egna kalender, dagbok och listsamlare. 

Planering är A och O

Precis som väldigt många andra därute är jag en listig människa; jag gör listor över mitt liv. Listor är mitt sätt att få ordning och reda, mest i mitt eget huvud men också rent praktiskt. Jag är en utpräglad planeringsmänniska som alltid ska göra allt till pappers förrän jag kan göra det på riktigt. Därför är det föga förvånande att jag envist håller mig till papperskalendrar, post-it lappar och anteckningsböcker.

Jag tycker själv att jag är duktig på att planera, och därför tänker jag nu dela med mig av hur jag gör när jag veckoplanerar.

Veckokalender: i min veckokalender fyller jag konstant och efterhand i  möten, tandläkarbesök, Samuels fotbollsmatcher, festligheter med mera. Alltså inget märkvärdigt.

Veckans mål: varje vecka brukar jag göra en lista på vad jag vill uppnå under veckan. På min veckans mål lista skriver jag ner två olika sorters mål:

1) De där måsten som man kommer ihåg ibland, men som oftast ligger undangömda någonstans i bakhuvudet (anmälningar, förnya biblioteksböcker, svara på något mejl jag glömt, posta brev eller att boka biljetter)

2) Övriga mål. Det är sällan något väldigt stort utan kan handla om att skriva X-antal sidor i avhandlingen eller uppnå något träningsrelaterat mål. Under tiden då jag hade närstudier, alltså kurser att närvara på och uppgifter att lämna in, skrev jag också in vad jag ville ha gjort under veckan i studieväg.

Jag gör alltid mina listor med en stor ruta att kryssa för när det är gjort. Det är viktigt att också känna sig nöjd över att uppnå de mindre målen!

Tjusigt planeringsmaterial är alltid roligt. Kalendern och post-it lapparna  från Akademibokhandeln, favoritpennan från Granit.

Översikt på veckan: vilka dagar är fullbokade, vilka har spelrum? När har jag tid att göra storkok, när är jag tvungen att värma upp rester? I det här skedet synkroniserar jag kalendern med min bättre hälft och på så sätt har vi koll på veckans när och var.

Dagens mål: efter en snabb översiktsblick på veckans program delegerar jag veckans mål till konkreta dagar. Veckans mål bryts då ner till dagens mål. Jag försöker fördela arbetsbördan jämnt. Att ha "Boka båtbiljetter" eller "Förnya bibbaböcker" som program på måndagmorgon känns lite löjligt, men det är ändå en oerhörd lättnad. Jag behöver inte göra det under en sömnlös natt för jag vet att jag gör det på måndag morgon.

Trots att jag är en planerare in i benmärgen har mina viktigaste planeringsrelaterade insikter varit att:

• Vara snäll med mig själv och inte kräva för mycket eller förebrå mig själv för ouppnådda mål. Jag är bara en människa och det är okej!
• Jag planerar för att vara flexibel. Syftet med min digra planering är ju i slutändan att jag ska hinna göra det som måste göras, för att sedan kunna göra det jag vill göra.
• Jag är inte en slav under min planering. Planeringen är min hjälpreda inte min chef. Spontana kaffeträffar eller besök är bara bra för att orka!

Hoppas ni fick inspiration till er egna veckoplanering! Kom ihåg att det som fungerar för mig kanske inte gör det för er så behåll det goda och pröva er fram. 

Vilka är dina bästa veckoplaneringstips? Kommentera gärna här under!