I min bullet journal har jag för vana att få till ett propert avslut på varje månad.
Innan jag börjar rita och skissa upp följande månad ser jag till att använda en sida åt att summera föregående månad.
Jag brukar göra det utifrån rubrikerna: vad hände, vad lästes, vad kändes och vad lärdes.
För det är skrämmande hur mycket jag hinner glömma bort under några veckor. Och att vid årets slut försöka minnas vad som har hänt under hela året (inte bara dom riktigt stora händelserna) är ibland hopplöst svårt.
Därför har jag sett det som väldigt värdefullt att kontinuerligt stanna upp innan jag går vidare.
Jag tänkte även för sakens skull summera min augustimånad utifrån mina bullet journal-rubriker här på bloggen också:
Vad hände? – Jag började jobba igen efter en skön semester – Jag höll min första kurs som universitetslärare och det var riktigt kul – Jag firade min lillebror Ottos konfirmation – Jag hade spelningar fyra lördagar i rad – Vår låt Fear deltog på Vegatoppen (och går ännu att rösta på, här) – Jag firade examensfest och tvåårskalas – Jag firade min lillebror Elis student – Jag fick tre recensionsexemplar att läsa
Vad lästes? – Jag läste förhållandevis lite på grund av att jag började jobba igen och återanpassar mig till vardag och rutin – Favorit i augusti: Får jag följa med dig hem av Marie Aubert (Imorgon kommer mina augustiböcker i ett eget inlägg)
Vad kändes? – Glädje och mycket energi över att vara tillbaka på jobb – Hype och glädjerus av att stå på scen med härligt festfolk som publik – Lite irritation över att rutinerna som inte genast rullar på som normalt – Mycket trötthet till följd av programspäckade veckor och helger
Vad lärdes? – Jag fick lära mig att långsamt återgå till rutiner efter semester – Jag fick lära mig olika saker i förhållande till att vara universitetslärare (dessutom under distanstider) – Jag fick öva mig i att vara snäll med mig själv
Ungefär så här ser det ut i min bullet journal. Små, korta anteckningar som ändå blir ett sätt att avrunda en månad innan jag börjar på en ny.
Så bra grej!
Helt uppenbart inte från detta år.
Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll.
Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.
Och skrivande, precis som andra kreativa processer, är väldigt skiftande till sin natur.
Ibland finns det ingenting mer berikande och givande än att skriva, men andra gånger präglas skrivandet av ångestskrik och tandagnisslan.
Och ja ja ja jag vet att det är helt naturligt att skrivprocessen har olika faser av ebb och flyt och jag försöker lära mig att leva med det. Men när ökentorka råder och ordkranen sinar är det väldigt jobbigt.
Väldigt. Jobbigt.
Och ibland läser jag mig till klarhet. Men läsande, till skillnad från skrivandet, är mer passivt och därför behöver jag skriva. Också.
En sak som har varit till enormt stöd för mig är att föra skrivdagbok.
När jag i december ifjol läste Karin Erlandssons Alla orden i mig beslöt jag mig för att börja föra skrivdagbok.
Lagom till att jag inledde min doktorandanställning skapade jag ett dokument som kort och gott heter “Skrivdagbok” och där skriver jag om mitt skrivande och forskande.
Och hör ni, det är världens bästa grej.
För jag är sådan att jag skriver mig själv till klarhet. Alla frågetecken rätas alltid ut förr eller senare när jag skriver mig fram.
När jag skriver i min skrivdagbok får jag klarhet i vad som är oklarheter gällande min forskning, vad som är mina egna rädslor och känslor och vad som inte egentligen är något frågetecken.
När jag skriver i min skrivdagbok klarnar mina tankar och jag återfår skärpan i min egen forskning.
I mitt liv, vill jag nästan påstå.
Dagens tips, alltså: skrivdagbok
Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll.
Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.
I höstas kärade jag ner mig i den personliga almanackan/dagboken/planeraren och allt-i-allon. Har du glömt var det var nu igen? Läs mitt inlägg om bujo här
Inte så att jag någonsin har slutat att vara förtjust i metoden, men när jag började jobba hade jag parallellt en jobbkalender och en bujo. Det är ju inte optimalt för alla vet vi att arbete och "vanligt liv" verkligen inte lever två skilda världar, utan att de påverkar varandra i allra högsta grad.
I varje fall så tog arbetskalendern över min bujo till stor del, fastän jag fortfarande har uppdaterat bujon varje månad. Men jag märkte med tiden att en jobbkalender kräver så många fler externa anteckningsböcker, post-it lappar och anteckningsblock och det leder till att min information är spridd överallt. Frustration!
Bild från då jag började med bujo under hösten 2017.
Så nu är jag i en övergångsfas och ämnar totalt överge den traditionella arbetskalendern i förmån för bullet journal. Varför det då? Jo:
Bullet journal ger rum för tankar. I min bujo kan jag samla allt från personliga reflektioner och dagboksinlägg till arbetsrelaterade tankar som dyker upp och som jag hastigt vill skriva ner.
Bullet journal är en enda post-it lapp. Trots att jag är en flitig post-it användare är det mycket smidigare att ha allt på ett ställe. Det är störande när jag befinner mig på våning fyra och snabbt måste få veta vad som står på min lapp i mitt rum. I bujon samlas allt på ett ställe!
I min bullet journal kan jag samla på annat viktigt. Till exempel datum för stipendieansökningar, konferenser eller deadlines. Att ha allt på en enda sida ger en skön och tydlig överblick som hjälper mig att veta hur jag ska disponera min tid.
I min bullet journal ryms också kom ihåg-antecknigar. Sådana där som inte är bundna till ett visst klockslag, utan som snarare är mer allmänna ”kom ihåg” för en vecka eller en dag.
BIld från det jag skissade ner imorse. Nu kör vi bujo all in!
Min bullet journal samlar minnen. Till skillnad från digitala samlingsplatser som One Note och Google Drive är det här verkligen en härlig minnessamlare. Dessutom är den personlig och väldigt anpassbar.
I min bullet journal får jag vara kreativ. Produktivitet och planering i all ära, men som jag skrev i mitt förra inlägg känner jag att starkt behov av att i den här effektiva tidsandan bereda rum för det sköna. Och det gör jag i min bujo. Dessutom är det väldigt rogivande att skapa upplägg och layouter.
Vilka erfarenheter har du av bujo? Eller av vanlig almanacka? Hur fungerar de här olika planeringssätten för dig?
Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll.
Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.
