Den här arbetsveckan går i resandets tecken. Mitt jobb tar mig till spännande nya ställen dit jag inte annars skulle bege mig. Jag har fått se härlig arkitektur, träffa fina människor, jag har gått på min första Runebergsfest, känt mig som Anastasia under kristallkronor och blivit inspirerad, så inspirerad.
Jag har börjat fånga ögonblicksbilder. Här är några från min senaste resa:
Jag har tänkt på hur lätt ett nytt tillstånd blir ett normaltillstånd. Eller att säga att ett byte av tillstånd sker lätt är kanske fel uttryckt, men det blir det förr eller senare. När jag var heltidsstuderande tyckte jag att det var alldeles för mycket att har två föreläsningar på en dag. Jag tyckte det var orimligt att sluta klockan 17, och att ha regelbunden väckning klockan 05:45 var otänkbart inom ramen för min studierutin. Nu har jag en ny vardag med nya rutiner, och äntligen börjar jag känna mig van med min nya vardag (som inte helt stämmer överens med det scenario jag nyss målade upp).
För det handlar om perspektiv och referenser, om att vänja sig så att det nya blir det vanliga. Och till sist reagerar man inte på det som tidigare hade verkat otänkbart, orimligt och alldeles omänskligt. Ibland ser jag på någon med många bollar i luften och tänker "Wow! Hur gör hon det?". Men kanske det ofta handlar om att vänja sig med det nuvarande tillståndet. Andra gånger handlar det mer om dårskap och brist på gränser och självbehärskning. Men det är en helt och hållet annan diskussion. En annan viktig aspekt att beakta, är ju också att vi alla har helt olika uppfattning om vad som är rimligt, vad vi orkar med och vad vi är kapabla till.
Som ni märker är det några halvtänkta tankar som jag delar med mig av i dag. Just nu är mina tankar i rörelse, liksom jag. Men häng med i varje fall. Det kan bli riktigt spännande att se vart vi hamnar.