För ett år sedan var jag genomtrött och trodde att jag aldrig mer skulle ha energi att göra något utöver det allra mest nödvändiga för att överleva.
Så fel jag hade.
Ett år senare är jag utvilad, fylld av energi och redo att ta itu med år 2020. Bortsett från den förkylning som för tillfället har däckat mig är jag i ett av mitt livs bästa form inifrån och ut och det är fullkomligt underbart att leva.
När det kom fram att jag var genomtrött blev jag modfälld.
Jag uppfattade nästan min utmattning som en livslång dom. Jag var snabb med att tänka “Jaja, nu är jag en av dom där som aldrig riktigt blir frisk, aldrig riktigt blir återställd”.
Jag var snabb med att dra mina slutsatser då. Och det visade sig att jag hade fel.
Hur underbart det är att ha fel ibland.
Bild för ett år sedan. Råkade ha exakt samma tröja på mig just idag.
Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll.
Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.
Jag har alltid varit mån om att inte identifiera mig med den trötthet som golvade mig i början av året.
Jag har aldrig tyckt om att säga ”jag är utmattad” utan snarare föredragit att säga att jag känner mig trött eller att jag har utmattningssymptom.
Varför denna petnoga politiska korrekthet, tro?
Jo, för jag vill inte likställas med min trötthet. Ja, jag kanske har lidit av utmattning men jag är inte utmattning. Jag är så mycket mer än det. Enormt mycket mer, rentav.
Min filosofi är att om man “blir” sin trötthet eller sin sjukdom är det svårare att ta sig ur det, för det blir en så intim del av en själv. Märk skillnaden mellan ”jag är deprimerad” och ”jag har depression”. Vilket tillstånd är mer statiskt?
Jag och vår snygga nya tapetvägg!
Jag har varit trött. Men glädjen med trötthet är att det går att vila bort. Ibland krävs en helg, ibland någon vecka, ibland några månader. Under det här året har jag vilat och nu är jag på benen, äntligen.
Tror ni att det här kan stämma? Håller du med? Vilka är dina tankar om synen på sig själv och trötthet/sjukdom?
Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll.
Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.
