Min garderobsblomma har fått vårkänslor och blommat upp som aldrig förr.
Det är den enda och således också äldsta blomman som jag någonsin har haft. Köpt i november 2016 vid Kuppis Citymarket i Åbo. En seg, envis och väldigt vacker växt.
Vacker i sin enkelhet.
Enkel i sin vackerhet.
Den har vuxit långsamt och anspråkslöst men stadigt, alltid stadigt. Den har krävt vatten, ljus och näring i lagom mängder.
Olika säsonger har haft olika inverkan på den. Ibland har den vuxit alldeles omärkligt. Andra gånger, som nu, har den riktigt spurtat och bara på någon månad vuxit från noll till hundra.
Som sagt har den behövt vatten, ljus och näring. Men mest av allt har den bara behövt tid.
Jag tror inte att jag behöver dra parallellerna mellan den här växten och människan. Nej, ytterligare förklaringar är överflödiga.
Jag vet att ni förstår precis vad jag menar.
Inte alls garderobsblomman, men en eucalyptus-blommar bjuder jag på.