Jag är i min favoritstad. Det är sommar och skolavslutning.
Det är underbart grönt och jag får umgås med underbara, intellektuella människor och ha givande och stimulerande samtal.
Vi pratar om skrivande. Barn och ungdomars skrivande. Skrivande och identitet.
Och vi pratar om emancipation; skrivandet som frigör. Skrivandet som en politisk akt. Vem som får skriva, vem som skriver och vem som blir missunnade skrivandet.
När vi gör allt det här, här i min favoritstad, kan jag inte låta bli att tänka att det är precis det här jag vill göra.
Och det är underbart att jag får göra det.
Ha en underskön helg, kära läsare!