Jo visst läser jag men inte alls lika mycket som jag önskar.
Det var en smärre chock för mig att från studietid till arbetsliv. Trots att jag har en god relation mellan arbete och fritid hinner jag inte göra så mycket extra under de lediga timmarna om eftermiddagarna.
Middagen ska förberedas, kockas, ätas och städas undan. En träning ska cyklas till, genomföras, cyklas hemifrån och slutligen duschas och stretchas bort. En lämplig kvällsbit efter träningspasset bör ju också förtäras.
Efter det här är klockan är 21:00 och den här kvinnan är redo för sängdags.
Men jo, jag läser fortfarande. Bland annat den här:
Den här boken tipsade min goda vän Maja mig om i vintras, och jag minns att jag frågade henne: "Vad handlar den om?".
Nu förstår jag hur sjukt svårt det var att besvara den frågan.
För vad handlar den om? Unga män, vänskap, karriär, vägval, söndrighet, hopp? Och allt däremellan.
Den är rejält lovordad och prisad och har blivit lite av en "snackis" i litteraturvärlden, och jag kan förstå varför, fastän jag överlag förhåller mig lite motigt till kritikerrosade böcker.
Det här är en hjärtskärande berättelse med ett rikt och excentriskt persongalleri. Boken har en rörande och på många sätt annorlunda story. Vid ett flertal tillfällen stannar jag upp i min läsning och fotograferar citat (som jag sedan skriver om i mitt citathäfte).
Det bör sägas att den är stilistiskt vacker.
Och den är helt sjukt lång.
Men om du orkar ta dig igenom långsam läsning. Och om du framför allt vill läsa om gripande människoöden och inte behöver en dramaturgi som går upp, ner och upp igen i rasande fart. Då ska du läsa den.