Du var som en trisslott i min turbulenta tillvaro. Plötsligt hände du. När jag minst anade det. Samtidigt kom du i grevens tid, för hade du inte dykt upp precis där, precis då, så hade jag sannolikt utvecklats till något jag verkligen inte ville bli. Det är märkligt det där, hur det sällan blir som man tänkt och planerat.
Vår berättelse är de många slumparnas berättelse. Men jag tror ju inte på slumpen. Vår berättelse är en glöggkö, ett hej, ett ”Har du sett Max?”, en clio, ett ”Har du sett den här filmen?”, en junikväll, en roddtur, en match i fotbolls-VM (fast vi inte minns vem som spelade) och ett beslut.
Senare, ett distansförhållande, tågresor, nya miljöer, viking line, en allsångskväll, ringar, en Minduel, ett till beslut, ett hem, en tillvaro, ett, en vardag och fest.
Nu, en tvåsamhet, ett delat ansvar, ett ”Hej bei, hur har din dag varit?”, ett drömmande, ett vardagslunk, en guldkant, ett ”Ska vi fa och spela badminton?”, en kaffe på säng och en lycka över att komma hem. Alltid.
Det är märkligt det där, hur det sällan blir som man tänkt och planerat. Hur det oftast blir bättre.
