Jag är en evig listmänniska.
I bemärkelsen att jag skriver listor i min bullet journal och sliter hår (och hårt) för att få sätta ett kryss i rutan.
Det är mitt sätt att försöka få kontroll över en värld som inte alltid låter sig kontrolleras.
Jag älskar känslan av att få sätta kryss i rutan och konstatera att jag klarade det. Jag jagar efter att få kryssa för rutorna.
Men det säger sig självt att det ibland bara blir ett sätt att bocka av punkter på listan, och inte ett sätt att njuta av det liv som är mitt (igår var jag helt sjukt nära att skriva punkten ”ät glass” i min bullet journal?!).
Det är snart juni och snart min semestermånad och jag märker att det skulle göra gott för mig att lämna to do-listorna åt sidan. Att sluta jaga efter ifyllda rutor och istället jaga stillhet.
Att omges av natursköna milöer hjälper definitivt.
Mer av den varan alltså.
