Att gå upp i fulltid igen efter ett helt år på 60 % går bra.
Oförskämt bra faktiskt. Ibland har jag svårt att tro att jag får betalt för att göra det jag gör - jag är alltså alldeles bortskämt nöjd med mina arbetsuppgifter.
Emellertid är det rätt stor skillnad på en vardag som består av fulltidsarbete och deltidsjobb.
Det som jag så självklart hann med under förra året är inte alls lika självklart numera.
Jag märker att jag på ett helt annat sätt bör värna om det jag vill göra i min vardag. Jag behöver röja rum för det jag behöver för att må bra.
På ett helt annat sätt än tidigare behöver jag vara medveten om de vardagsval jag gör: är det att skrolla i some-flöden i femton minuter eller ägna mig åt femton minuter kombinerad ljudbokslyssnande-stretchning.
Det säger sig självt att jag föredrar boken (ibland stretchningen). Alla gånger.
Men femton minuter mys med den här gosingen är ändå högst på listan. Alla gånger. Min lillasyster Ebbas kattunge Oliver. Älsk på den.