Jag är tudelad.
Å ena sidan är jag tacksam över att ha en vardag som är full av program, människomöten, händelser. Å andra sidan längtar en del av mig till enkelheten.
Till ljudboken och makraméprojektet, till teet och romanen eller till det senaste tillskottet: det färgsprakande pusslet och tystnaden.
Jag behöver inte mycket och när mycket råder vill jag till enkelheten.
Jag älskar enkelheten och dess frånvaro gör mig rastlös och orolig.
Idag längtar jag efter enkelheten.
Men hellre den vägen än att längta efter myckenheten.
Det omtalade pusslet som jag har fått låna av mina goda vänner S & J.