Bloggidéerna tryter för tillfället.
Istället för att krysta fram något halvhjärtat tänkte (vågar!) jag publicera ett inlägg som jag skrev i somras men inte hade mage att publicera då.
Inlägget börjar nedan, håll till godo.
En Mindy för må-å-nga år sedan.
Det är för länge sedan jag har sett fotboll live.
Och då menar jag inte fotboll på liganivå, nej jag snackar typ division fem där samtliga matcher är ett slags derby, där den tekniska förmågan inte alltid är på topp och där denna brist kompenseras med andra, så kallade, ”förmågor”.
Nu vet jag med säkerhet att en lägre division inte automatiskt korrelerar med ovan nämnda egenskaper, så jag begränsar mig till att endast tala utifrån dagens match.
Idag har jag nämligen bevittnat fotboll där fula ord och förnedring av motståndaren var en dygd, domaren var en måltavla för allehanda hat och varje fras innehöll åtminstone två svordomar på tre språk.
Men det var inte bara på plan som denna bedrövelse ägde rum.
Nej, också bytesbänken och läktaren stämde in i hatsången, det snackades skit om backen, domaren, målvakten, till och med om spelarnas fruar (!)
Och det var inte bara motståndare som snackade skit om motståndare, nej lagkamrater ställde sina lagkamrater på skottlinjen, ingen låg säkert till.
Det snackades skit om den som potentiellt är din bror, din kollegas pappa, min man.
Jag var uppriktigt bedrövad.
För jag tänker: vi vet aldrig vem vi möter på fotbollsplan idag som vi kommer att gå på arbetsintervju hos imorgon.
Vi vet inte om målvakten som vi snackar skit om är ihop med personen bredvid oss.
Vi vet inte om domarens syster sitter bakom oss på läktaren när vi håller en utläggning om domarens förmodat låga IQ-nivå.
Ja, ja, ja jag vet att sport framkallar adrenalin och väcker något primitivt inom oss.
Vissa kanske inte tycker det är något märkvärdigt med trash talk och att dumförklara varandra, vissa kanske anser att allt det här hör till jargongen.
Men ändå.
Ändå borde vi kunna bete oss hövligt, åtminstone sportsligt, på och bredvid plan.
Det är väl förresten en princip att tillämpa på livet i stort.
Bilden har inget med matchen att göra.