Enligt mig är litteraturen är som bäst när den förmår belysa historien eller fenomen ur nya, kanske nedtystade eller obekväma perspektiv.
En bok som får mig att tänka “wow! Det här har jag inte tänkt på förut men precis så här är det” vittnar om en riktigt bra bok och en riktigt skicklig författare.
Nedan presenterar jag tre böcker som har öppnat upp för nya perspektiv och en ny förståelse hos mig. Jag har läst: om hur så kallade “sinnesslöa” behandlades under 50-talet, en naken skildring av ett äktenskap samt en studie i svartsjuka.
Fortsätt läsa för finfina boktips!
Majgull Axelsson (2017) Ditt liv och mitt
Jag har tidigare läst Jag heter inte Miriam av författaren och det var verkligen drabbande läsning. Den boken handlade om romernas öde under andra världskriget; ett perspektiv som enligt min uppfattning ofta har hamnat lite i skymundan.
Också i den här boken ger Axelsson en röst åt de som inte själva har kunnat göra sig hörda.
Boken handlar om Märit som gör en resa genom Sverige och samtidigt genom sitt eget liv. Hon besöker ställen som hon har varit på och flytt på grund av smärta. Hon berättar om sin bror som på 1950-talet hade diagnosen “sinnesslö” och hon försöker reda ut vad som egentligen hände med hennes familj.
Den här boken lämnade mig illa till mods och drabbad. Men på ett väldigt bra sätt.
Alain De Botton (2016/2017) Kärlekens väg
Ni vet då man har haft en bok i sin bokhylla jättejättelänge och till sist glömt bort varför den är där. Nya böcker har hamnat högre upp i min läslista men till slut tog jag fram den här och började läsa. Och jag slutade inte förrän den var klar.
Den här kan kallas en skildring av ett förhållande; från det första mötet, genom de stressiga småbarnsår med motgångar på jobbet och till sist till ett vägskäl i äktenskapet.
Huvudberättelsen varvas med något som kan liknas vid facklitterära inslag som tillför ett metaperspektiv på händelserna. Språket är otroligt tätt och jag stannar upp på varje uppslag för att fotografera eller skriva av formuleringar.
Vissa har sagt att den här boken är ett måste att läsa innan man inleder ett seriöst förhållande eller ingår äktenskap. Jag kan inte annat än hålla med.
Johanna Frid (2018) Nora eler brinn Oslo brinn
Den här boken lyssnade jag till som ljudbok uppläst av författaren själv (jag älskar när författarna läser upp sina egna alster!)
Boken är en autofiktiv skildring av en smärta som inte syns men som brinner i kroppen som en outtröttlig flamma. Johanna får veta att hennes pojkvän Emil tidigare har haft ett förhållande med den provocerande vackra och felfria Nora från Oslo, och det är början till en långsam och smärtsamt process hos Johanna.
Det är en studie i svartsjuka. Kampen som jagberättaren genomlider, åsikterna som sliter henne åt olika håll är så trovärdigt berättade. Ibland sugs jag med i jagberättarens tankegångar, ibland blir jag bara enormt irriterad på henne. Hon stör och berör.
Likheterna mellan endometrios, cystor i äggstocken (därav pärmbilden på Norge och äggstockar) och svartsjuka är ett oerhört skickligt grepp och manifesterar känslan av att inte bli förstådd, inte bli tagen på allvar på ett påtagligt, fysiskt sätt.
Hands down.
Fantastiskt bra.