I mitt instagramflöde dök en bild upp som genast inspirerade mig. Nämligen den här:
Till skillnad från många andra temamånader som jag aldrig riktigt har begripit mig på föll jag genast för den här.
För det här är på många sätt den tematik jag jobbar mycket med i mitt liv. Den ädla konsten att säga nej. Jag har blivit oerhört mycket bättre på det här men har ännu en lång väg att gå.
Att säga nej är inte att vara elak. Det är att vara snäll mot sig själv. Att säga nej är inte nödvändigtvis heller på grund av någon eller något annat, bara på grund av ens egen ork och det egna måendet.
Jag jobbar så mycket med att ha närmare till ordet nej än jag nu har. För jag ser inget självändamål i att ställa upp på allt, vara med på allt och alltid finnas till men aldrig räcka till.
När jag mår bäst orkar jag bäst och vill mest. Men när inte orkar med mig själv är jag rätt så obrukbar för alla andra också.
Nejvember för mig. Är du med?