För tillfället jobbar jag med två olika jobb samtidigt som jag försöker skriva på min avhandling, jobba på min blogg, skriva och svara på mejl, läsa böcker och hinna ta det lite lugnt mellan varven. Det blir rätt så långa dagar och mycket program. Vilket jag gillar. Hellre mycket program än alldeles för lite.
Men det finns inte alltid tid att göra precis allt jag önskar göra. Till exempel sitta länge och väl och prata med min Samuel. Sträckläsa en bra bok i flera timmar. Se på mina favoritserier eller ta en långpromenad. Fastän viljan finns räcker tiden inte alltid till, och det kan jag inte påverka.
Men jag kan påverka min inställning, jag själv ansvarar för min attityd. I den här fartfyllda tiden jag lever i just nu, har jag kommit att väldigt mycket uppskatta de enkla, till och med banala, stunderna i vardagen. Så som att efter en lång arbetsdag sitta ned en kvart med min Samuel, dricka kaffe och prata om hur dagen har varit. Eller att stiga upp en halvtimme tidigare om morgonen för att i lugn och ro få avnjuta morgongröten med dagens tidning och dagens lösen. Eller att om kvällen läsa en av Maggan Hägglunds krönikor i boken "Maggans lilla starksköra".
En programspäckad vardag kanske gör det här med en. Får en att uppskatta de små stunderna i livet som ger energi, glädje och frid i en hektisk vardagsmiljö.
