sekt

Vem som helst

Jag har läst boken Knutby inifrån – så förvandlades pingstförsamlingen till en sekt.

Det var minst sagt omskakande läsning.

Boken är författad av reporter Annika Sohlander, och i den berättar Peter Gembäck om livet inifrån sekten.

Till skillnad från många andra böcker om sekter problematiserar den här boken temat ytterligare då den gör gränsen mellan offer och förövare allt annat än tydlig och svartvit.

Peter Gembäck var pastor i församlingen och berättar öppet om hur också han bidrog till tystnadskulturen och till de osunda beteenden som ägde rum i det parallella universum som sekten var. För sekter blir alltid parallella universum där det absurda och befängda långsamt normaliseras.

Att läsa den här boken är i sanning upprivande läsning men det är framför allt viktig läsning.

För jag tror att det är alldeles för lätt att skaka på huvudet och tänka “vilka stolpskott” som går med på att behandlas och behandla andra människor på sättet som beskrivs i boken.

Men grejen är att ingen vaknar upp en vanlig dag och tänker “idag ska jag bli medlem i en sekt”. Det är något som sker stegvis, med förrädiskt små steg i en osund riktning. Därför kan vem som helst bli offer för sekter eller sektliknande beteenden i såväl föreningar/församlingar som i människorelationer.

Och därför, om så bara därför, ska du läsa den här boken.

För kunskap och medvetenhet är det bästa vi kan göra för att förebygga.

FullSizeRender 3.jpg

(Du kan även läsa den drabbande romanen om händelserna, men var då medveten om att den – trots ordentligt researchad och baserad på de verkliga händelserna – är fiktion och inte fakta som i Knutby inifrån.)

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.

Under liten himmel

Igår kväll såg jag teaterpjäsen Under lite himmel på Oravais Sommarteater (oroa er inte, inga spoilers!)

Utöver att det var en oerhört skickligt spelad, regisserad och uppbyggd pjäs så bekräftade berättelsen om den karismatiska predikanten Maria Åkerblom det som jag länge har tänkt: att tro i kombination med tvivelaktiga intentioner kan bli livsfarligt.

Och då kommer dessa ord ändå från en som anser att tro i grund och botten är något av det vackraste, värdefullaste vi har.

Sällan är det fel på tron, ofta (alltid) finns det brister i oss människor.

Det reflekterar jag över idag.

Vad mera bör sägas om pjäsen?

Miljön var oerhört vacker och användes på ett proffsigt, ja — klyftigt sätt. Skådespelarna var övertygande och trovärdiga, särskilt barnens insats imponerade på mig. Manuset är mångbottnat och uppbyggt på ett genomtänkt sätt.

Jag är mäkta imponerad. Gå och se Under liten himmel om ni har möjlighet!

Det skulle aldrig falla mig in att lägga upp bilder från föreställningen, jag har inte tagit några heller, men däremot har jag ett foto från mitt eminenta teatersällskap! Som packade sillar i regnet, varmt och mysigt! Vi kan kalla den här bilden Und…

Det skulle aldrig falla mig in att lägga upp bilder från föreställningen, jag har inte tagit några heller, men däremot har jag ett foto från mitt eminenta teatersällskap! Som packade sillar i regnet, varmt och mysigt! Vi kan kalla den här bilden Under regnig himmel

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.