Jag älskar det svenska språket men ett av svenskans kanske fulaste ord (sett bara till hur det låter och skrivs) är nog ändå plötsligt.
(Det är något med bokstaven ö i närheten till bokstaven t som ställer till det för mitt estetiska öga).
Men själva innebörden av ordet plötsligt har jag inga problem med, det är ett ganska bra ord i många fall.
De som känner mig och läser min blogg vet att jag är första hand är en planerare. Visst får jag infall av spontanitet men i första hand planerar jag.
Allt.
Men sen, plötsligt händer det att jag gör saker rätt otippat, oplanerat.
Som det var för mig i våras när jag plötsligt tvättade alla fönster i hela huset för att jag fick ett infall. Eller som igår när jag plötsligt rensade bokhyllan och började förbereda för att ha ett loppisbord senare i vår.
Ibland är det spontana bäst, särskilt i sådana här rätt tråkiga sysslor.
Att bara få ett infall att NU ska jag för allt i världen ta och sortera klädskåpet eller den där ena lådan som är så stökig.
Jag vet inte hur det är för dig men när jag har en punkt på min att göra lista som heter “städa garderoben” känner jag instinktivt hur fly eller fäkta-funktionen slås på. Jag motsätter mig och stretar emot in i det sista.
Därför är plötsligt bra.
Så hörni, underskatta inte kraften i det fula ordet plötsligt.
Plötsligt såg min bokhylla ut så här!