Efter tjugosex år på denna jord har jag kommit underfund med att min personlighet framom alla andra ord främst präglas av detta enda: paradoxer.
Jag lever en stor del av mitt liv i det mellanland som kallas paradoxernas.
I limbo mellan två motpoler dras jag och försöker ständigt hitta någon slags jämvikt. Sällan är jag helt nöjd men aldrig är jag ändå riktigt missnöjd.
De motpoler jag oftast slits mellan är följande:
Program och vila
Jag älskar att vara engagerad i föreningsverksamhet, hålla spelningar, ordna evenemang och ha många eld i järnen (som jag säger). Jag älskar också att ta det lugnt, läsa ostört i flera timmar och göra vadhelst faller mig in. Att hitta en jämvikt mellan vad jag behöver är inte alltid helt lätt. Men jag försöker.
Njutning och prestation
Jag älskar det jag gör. Det jag älskar gör jag en stor del av min tid och följaktligen har jag blivit rätt bra på det. Jag försöker ständigt hitta en sund balans mellan att fortsättningsvis sjunga, skriva, bookstagramma, dansa, träna och vara igång för att jag älskar det. Inte för att jag är bra på det och för att prestera. Här är gränsen ändå inte alltid helt entydig för mig.
Det jag kan och det jag vill
Jag kan vara oerhört extrovert. Jag kan anpassa mig likt en kameleont och vara festfixare, show:are, stand up:are och artist om det behövs. Men jag vill inte alltid det. Jag orkar inte alltid det. Ibland tycker också folk att jag ska vara en levande jukebox “och sjunga en sång” helt oövat bara för att jag kan. Det är kanske det säkraste sättet att få mig totalvägra
Så jag ligger i limbo ungefär 95 % av tiden. Känner att jag antingen är några steg efter eller alldeles för uttråkad.
Men lyckligtvis börjar jag landa i att min tillvaro är vad den är, ibland hektisk, ibland lugn.
Och att det i slutändan blir ett liv som jag är helt villig och väldigt glad över att leva.
Det blir i slutändan en bra helhet, när jag ständigt balanserar mellan två motpoler.
Det jag vill: dansa och träna. Det jag ibland vill: ta det lugnt och ligga på soffan med bok och katt. Som tur går det att göra båda. Inte samtidigt men i alla fall.