Jag har länge haft den här fredagen klockan 14 som ett mål. En milstolpe.
Jag måste bara klara mig tills fredagen den 18.9 klockan 14.
Och nu är klockan slagen.
Egentligen är jag inte alls förtjust över att behöva ha så här konkreta milstolpar i livet för att orka. Kämpa lite till, stretcha lite mer.
För det där lilla extra, lite till, kan plötsligt bli alldeles för mycket. Kan till och med bli övernog.
Dessutom tycker jag också mycket mer om att planera dagarna utförligt och ha delmål men ändå förmå njuta av dagen och inte bara överleva den.
Klockan slog 14 dagen idag och jag klarade det.
Nu sitter jag i frisörsstolen och njuter. Inte alls ihopsjunken som en hösäck, inte alls urlakad som en disktrasa (mycket bildspråk här??)
Jag gjorde det. Jag är inte övertrött. Nu kan mitt liv återvända till en mer normal och lugn vardag och en spelningsfri helg.
HUR skönt!
Kanske en av denna bloggs minst smickrande bild av mig. Men HEJ den bjuder jag på! Trevlig helg åt er 🧡