Igår hade jag ett oerhört insiktsfullt samtal.
Det händer inte alldeles för ofta men när det gör det lever jag länge på det.
Ni vet sådana där samtal som trevar sig fram till en början, lite osäkert, lite svävande. När samtalet väl hittar ett stadigt fotfäste är det som att pusselbitarna faller på plats, en efter en.
Jag älskar samtal som får sin början i något vardagligt, banalt till och med, men som slutar i existentiella insikter om en själv och andra, livet och verkligheten.
Det här samtalet som jag hade igår har jag återkommit till i tanken idag. Flera gånger. Jag lever som sagt länge, på dessa insiktsfulla samtalen.
Det är guld för mig.
