Om mitt liv hade ett enda ord som motto vore det följande:
perspektivJag märker att oavsett vad jag pratar om, med vem eller under vilka omständigheter kommer jag tillbaka till detta: att det mesta i min livsvärld handlar om perspektiv.
För perspektiv har med förväntningar att göra. Det har med föreställningar om världen att göra.
Perspektiv för mig handlar om förmågan att bli medveten om varifrån jag kommer och erkänna vart jag är på väg, vart jag vill. Samtidigt innebär perspektiv en förståelse för att precis varenda människa kommer från ett annat håll och har helt andra perspektiv.
Ibland går de här perspektiven hand i hand, andra gånger är de i konflikt med varandra.
Jag märker att det här perspektivtänkandet kommer till uttryck i det jag skriver, i böcker jag läser till och med i tavlorna jag hänger upp på mina väggar.
Det kommer till uttryck i hur jag bemöter andra människor och vad jag ofta tänker på efter människomöten.
Så många av mina relationer, diskussioner och upplevelser blir mindre sårande, mer förståeliga och överlag mer nyanserade när jag ser på dem ur de multipla perspektivens lins.
Jag vet inte om det här är något som talar till dig eller om det bara är för mig som det här begreppet, detta mitt livs motto med perspektiv, faktiskt får mening.
Får det mening för dig?