Läst på sistone: närstudier av människans psyke

Sedan jag började med min “läst på sistone”-serie, har jag haft det regelbundna nöjet att söka efter oväntade likheter mellan olika böcker. Det är lite av en guilty pleasure numera, och jag tycker att jag lyckades väl med att hitta en gemensam nämnare, nämligen närstudier av människans psyke, med mina senast tre lästa:

bygdebok-blogg.jpg

Johanna Boholm (2013) Bygdebok

Visst är det härligt att läsa litteratur skrivna av bekanta, lokala förmågor. Den här berättelsen skulle jag nästan vilja läsa som en novell. Orsaken till det är att istället för en tydlig, kronologisk narrativ är det framför allt känslan som är kärnan. Den är en liten och nätt bok som jag med nöje har försjunkit mig i.

I centrum ligger två systrar och deras gemensamma uppgift att skriva en bygdebok. I boken kretsar också “en mor en moster” och en pappa som är lika flyktig som han i Alfons Åberg.

Det är ett fantasieggande verk. Och jag gillar att frågetecknen är många även efter att ha läst, men känslan som boken förmedlar är vass.

färdasfälas-blogg.jpg

Britta Nygård & Monica Haga (2018) Färdas Fälas

Det här är en bok med ett innehåll i flera genrer, samtliga kretsande kring teman Identitet och tvålänningsskap. Nygård och Haga har båda flyttat från Österbotten till Sverige och i den här boken samlar de sina tankar kring hur det är att leva med den här känslan av tvålänningskap (som för övrigt var ett helt nytt, fantastiskt ord, för mig).

Trots att jag har få, närmare inga, personliga erfarenheter av tvålänningskap hör jag rösterna av många av mina emigrerade vänner genljuda i den här boken. Och jag gillar hur trasmattan återkommer i boken, som symbol för hur människan vävs samman av olika trådar, det tyckte jag var en allmängiltigt princip som också jag som enlänning kunde ta till mig.

Speciellt läsvärd för den som lever som en tvålänning!

saraehnholmhielm-blogg.jpg

Sara Ehnholm Hielm (2018) Och hjärtat, det var mitt

Av alla böcker som jag har velat läsa låååångsamt är det här nummer ett. Det är ett så mångfacetterat språk, det är hänsynslöst utelämnande och det är en bok som snabbt fylls med mina små post it-lappar på vackert formulerade ställen som jag vill skriva in i min bok med bevingande ord.

En mängd av essäerna utgick från andra författarskap och litterära verk, och jag måste medge att det var lite tråkigt att läsa de här eftersom jag inte kände till alla från förut. Å andra sidan fick jag mycket nya lästips, och det är ju alltid ett plus!

Gilla och kommentera gärna, också anonymt och utan e-postadress. Var snäll. Jag bibehåller rätten att radera kommentarer.