Det finns några meningar som har varit väldigt omvälvande i mitt liv.
Det följande citatet hörde eller läste jag någonstans för några år sedan:
Stress är inte "mycket att göra".
Stress är en oklar uppfattning om vad som ska göras,
när det ska göras och hur det ska göras.
Ungefär hela min världsbild förändrades när jag hörde de orden.
Ända sedan jag hörde de här orden har jag haft en helt annan attityd till stress och tidsanvändning. Jag tycker inte jag är stressad när jag harr mycket som måste göras - så länge jag vet vad som förväntas av mig. Däremot vet jag, att det går att uppleva stress över att man helt enkelt inte räcker till, man har brett ut sig som ett för tunt lager smör på en färsk brödskiva. Den stressen har jag också upplevt. Men jag tror att både definitionerna samtidigt kan gälla.
Stress kan jag känna, när jag har en enda sak på mitt schema (gradun är ett praktexempel) och har ingen aning om i vilken ände jag ska börja, om det ens är genomförbart, vilka krav som finns på mig och när jag förväntas vara klar. Det om någonting är stressande.
Då skjuter jag upp det obehagliga och gör allt möjligt annat; rensar skåpen, städar kökshyllorna, möblerar om, tvättar fönstren - you name it. Inte i rofylld lust, utan av i andan av ren och skär frenesi och förträngning.
Som tur är, tog jag tag i min underliggande stress och åkte ner till Åbo för handledning. Nu har jag fått en tydlig bild på vad jag håller på med, vad som förväntas av mig och också ett datum att ha som delmål. Jag har alltså eliminerat mina värsta stressfaktorer.
Jag hoppas att de här orden också kan göra lika gott i ditt liv som det har gjort - och gör - i mitt.
Jag önskar dig ett stressfritt veckoslut!