När det kommer till matlagning är jag inte så väldigt intresserad av själva lagandet, mest av ätandet. Det blir lätt samma rätter som cirkulerar i vår meny, men ibland spexar vi till det och satsar lite lite mera.
En av våra sällsynta favoriter går faktiskt under namnet "Favoritsoppan", och det är min bästa (och enda) moster som har gjort soppan känd för oss i och med en av hennes många handgjorda (!) kokböcker. Soppan består av studerandeprisvänliga ingredienser, och så är den fantastiskt god. Att äta soppa är nästintill omöjligt utan ett färsk, hembakt bröd, så favoritsoppan i sällskap av moster Leenas "No hands"-bröd blir en utsökt kombo. (namnet kommer från att man inte behöver knåda eller i övrigt beblanda händerna i degen). Brödet är lätt att laga, 30 minuter jästid, 30 minuter ugnstid och slutresultatet blir ett härligt och luftigt matbröd.
I helgen pratade jag med några vänner om charmen i handskrivna recept. Såna där receptböcker som är nötta, kladdiga, blekta och helt enkelt välanvända. Idag är det så lätt att tappa bort sig i receptdjungeln på internet, och ett recept man en gång har prövat tappar man bort tills nästa gång man ska göra det. Det är behändigt men mycket opersonligt. Därför var jag extra förtjust över att ha ett fysiskt material att hålla i, röra vid och stundvis kladda i (fastän det sista var mycket ofrivilligt).
Så för att delvis sprida känslan av att ha handskrivna recept, också över nätet, delar jag istället med mig två bilder på recepten från de vackra kokböckerna!
