Jag vet inte när jag senast skulle ha varit på resande fot helt själv. Men det hände här i veckan.
Och det var en märkligt upplevelse att helt få styra över sin egen tidtabell. Att kunna strosa omkring på stan och bara ha en pytteliten magväska som packning. Att kliva av och på tåg utan att ha ett smärre stresspåslag med all packning och barn som ska hänga med.
Att få äta McDonalds på hotellrummet och lösgodis till efterrätt en helt vanligt tisdag utan att någon höjer på ögonbrynet. Att se på vilken tv-serie jag vill och läsa hur många boksidor som helst. Ostört. Oavbrutet.
Och frukosten – don’t get me started. Den bästa hotellfrukosten jag någonsin har varit med om.
SOM jag njöt. Som jag vilade upp mig. Och SOM jag saknade mina småttingar och familj.
Nu är jag hemma igen men den morsvila jag fick uppleva genom ett dygn i Helsingfors och att delta i Svenska Dagen-firande – det gjorde gott.
