Idag, på första gången på mycket länge, besökte jag stadskärnan och uträttade några ärenden.
Hade Vasa varit en person hade man kunnat säga att hen mötte mig med vidöppna armar.
Grönskan! Solen! Värmen! Och människorna!
Vart än jag tittade såg jag människor som log mot solen, medmänniskorna, världen.
Hade livet varit en person kunde man säga att vi alla fick en kram idag. Av livet.
Livet återvänder.
Bilden lite sned precis som en mun när den ler.