Den här hösten och höstvintern har varit en mörk och lång en. Inte mörk som i själsligt mörker, men ett påtagligt mörker utomhus som har lett till en trött knopp och ofokuserad Mindy. Nu, efter några dagars skönt julslappande känner jag äntligen att jag börjar vara ikapp med mig själv.
Jag vilar bäst när jag får lagom mängder lässtunder, skrivstunder, promenader, frisk luft, regelbundna sov- och mattider, måttligt med sällskap och något gott för både mun och mage. Nu känner jag att jag börjar ha uppfyllt samtliga kriterier för en förnöjd Mindy.
Ni får ursäkta att mina blogguppdateringar förvisso är relativt regelbundna men lite kortfattade och mest snabba hej innan jag rusar vidare. Det är bara att jag har för fullt upp med att njuta och ta vara på de sista lediga dagarna innan jag är börja med fulltidsarbete och graduslutspurt. Så tills vidare får ni också göra detsamma. Njuta, vila, äta och sköta om er själv, era nära och kära. Och era fyrfotade vänner!
Min storebror Max och svägerska Linns underbara ragdollkattunge. Min självutlysta "fadderkatt".