Merparten av förra veckan fick jag och min familj spendera tillsammans med några av våra favoritmänniskor.
Vi båtade över till Umeå i onsdags för att umgås med våra goda vänner och vår förlängda familj och vi kom hem först sent på söndagkväll; trötta och tacksamma efter härliga dagar.
Året 2024 har jag tillägnat vänskaperna och därför har jag reflekterat en del över hur jag vårdar mina vänskapsrelationer.
En av mina insikter hittills är att vänskap inte alls behöver präglas av att man träffas ofta.
Det är anmärkningsvärt att en stor del av mina allra närmaste relationer är med människor som geografiskt befinner sig på långt avstånd ifrån mig och som jag följaktligen träffar rätt sällan.
Enligt min förståelse behöver man inte befinna sig på nära avstånd, inte ens nödvändigtvis samma stad eller samma land, för att upprätthålla goda relationer. Däremot tror jag att det är viktigt att höras ofta och hålla kontakt på de sätt som är möjliga.
Ljudmeddelanden är en räddare i nöden i en hektisk småbarnsvardag. Ett och annat videosamtal är alltid bra och att – när man faktiskt är på samma plats och ställe – verkligen sätta kvalitet i den gemensamma tiden är A och O.
I helgen har jag fått ha kvalitetstid med våra goda vänner och med min svågers familj och trots att det är intensivt att bo inpå andra människor (särskilt med så små barn som vi har) är det bara så rikt att ha möjligheten att sitta uppe sent och umgås och prata när barnen har gått och lagt sig.
Tack för dagarna, A&A och S med familjer ♥
Spännande med blåljus i fönstret, tycker M.