Ibland slår det mig hur oerhört fint det är.
Att få spela i samma band och uppträda tillsammans med sina syskon.
Det finns nästan bara fördelar med att spela med sina syskon. Låt mig räkna upp några:
Vi tänker oftast lika i saker och ting
Vi är synkroniserade och samspelta för vi har spelat och sjungit ihop hela livet
Vi är inte rädda att uttrycka våra åsikter för varandra
Vi har orsak att träffas regelbundet för att öva (och kan i samma veva äta lunch eller ta en kopp kaffe och prata om livet i största allmänhet)
Vi har ofta naturliga tillfällen då vi träffas och kan passa på att öva då (högtider och helger)
Vi befinner oss ofta på samma plats på grund av vårt släktskap
Vi har en hel massa insider skämt och kan ofta kommunicera med varandra på subtila sätt
Den enda tänkbara nackdelen är att vi delar vissa personliga egenskaper som inte alla gånger är väldigt positiva och det präglar oss även som band. Men skavanker och “utvecklingsmöjligheter” hör väl till människovarandet.
I helgen fick vi i The Haralds uppträda tillsammans. Det var första gången på länge som hela bandet var samlat eftersom Ebba som bor i Umeå inte alltid har möjlighet att komma över.
Det var kort och gott urkul.
Jag älskar att spela i band med mina syskon!
Foto: Svensk-Österbottniska Samfundet